Den stora dagen
Mja, så var det den stora dagen som vi alla våndats för på vårt sätt. Det är första gången jag deltar i en tävling utan att själv vara arrangör. Bara det är ju en upplevelse. Med endast ansvar för mig själv och hästen är ju det här riktigt, riktigt roligt.
Faxe och jag har kommit överens om att han bestämmer och jag sitter bara på. Det är ju onödigt att visa den tråkiga sidan av oss båda när det är publik i närheten.
Viss press om dock av flyktig karaktär är att en mycket Vacker häst av samma ras i bekantskapskretsen placerat sig så bra som på 4:e plats. Nåja, vi har i alla fall tagit oss hit. Något klyschigt men ändå så är det ju kul att rida ett SM med en sån häst som har en sån bakgrund som Faxe har.
Av bortförklaringarna att döma är det ju redan konstaterat att vi inte gjorde någon strålande debut. Men däremot fick vi blodad tand så att det räcker och blir över. Det blir garanterat mer adrenalin i årets DM. Det var ju superkul att tävla på bortaplan!
Jag är så fantastiskt nöjd över Faxes prestation. Att rida honom i en tjock folkmassa, bland bilar och transporter, bland alla slags hästar, bland en massa supernervösa ryttare och kuskar hade jag inte ens drömt om. Tänk vad han kan! När han vill...
På bilderna ses först hans paradnummer "halt i uppförslut". Detta gjorde han klockrent. Stod som en stenstod och väntade på ytterligare kommandon. Bild nummer två har förevigat ödeshidret som kraschade (100 poäng och U) planerna för vidare placering. "Vattenhindret" såg tydligen alltför preparerat ut för att bli godkänt som vadarställe. Detta trots otaliga galopper, sidvärtsrörelser och bakdelsvändningar i vattensamlingar på hemmaplan. Sedan ser vi tydligt hur dåligt det gick med drillningen för att få ihop honom till en kort och kompakt fjordhäst. Faxe i nedförsbacke kan vi kalla den bilden. På sista bilden kan vi se hur i alla fall ryttaren drar en lättnadens suck över att nästan vara i mål. Faxe däremot är mycket medveten om att det ligger en randig pressenning precis där han ska gå.
Faxe och jag har kommit överens om att han bestämmer och jag sitter bara på. Det är ju onödigt att visa den tråkiga sidan av oss båda när det är publik i närheten.
Viss press om dock av flyktig karaktär är att en mycket Vacker häst av samma ras i bekantskapskretsen placerat sig så bra som på 4:e plats. Nåja, vi har i alla fall tagit oss hit. Något klyschigt men ändå så är det ju kul att rida ett SM med en sån häst som har en sån bakgrund som Faxe har.
Av bortförklaringarna att döma är det ju redan konstaterat att vi inte gjorde någon strålande debut. Men däremot fick vi blodad tand så att det räcker och blir över. Det blir garanterat mer adrenalin i årets DM. Det var ju superkul att tävla på bortaplan!
Jag är så fantastiskt nöjd över Faxes prestation. Att rida honom i en tjock folkmassa, bland bilar och transporter, bland alla slags hästar, bland en massa supernervösa ryttare och kuskar hade jag inte ens drömt om. Tänk vad han kan! När han vill...
På bilderna ses först hans paradnummer "halt i uppförslut". Detta gjorde han klockrent. Stod som en stenstod och väntade på ytterligare kommandon. Bild nummer två har förevigat ödeshidret som kraschade (100 poäng och U) planerna för vidare placering. "Vattenhindret" såg tydligen alltför preparerat ut för att bli godkänt som vadarställe. Detta trots otaliga galopper, sidvärtsrörelser och bakdelsvändningar i vattensamlingar på hemmaplan. Sedan ser vi tydligt hur dåligt det gick med drillningen för att få ihop honom till en kort och kompakt fjordhäst. Faxe i nedförsbacke kan vi kalla den bilden. På sista bilden kan vi se hur i alla fall ryttaren drar en lättnadens suck över att nästan vara i mål. Faxe däremot är mycket medveten om att det ligger en randig pressenning precis där han ska gå.
Kommentarer
Trackback
