Stel och mjuk, stel och mjuk
Jag fattar ingenting. Idag red jag med den bomlösa sadeln igen. Jag har inte använt den på ett tag eftersom den halkade omkring i galoppen i våras. Jag tyckte att hans manke var så markerad nu så jag blev misstänksam mot den andra sadeln och tänkte att den kanske trycker där så att han inte kan få några muskler. Åååh, dessa sadlar.
Nåja, bomlöst och bett var utstyrseln för dagen. Vi började med att göra volter i varje hörn på ridbanan med bara viktenför att verkligen utesluta att han stretar med munnen. Vi utökade med att göra större volter på båda kortsidorna med två halter i varje volt. Halt för vikten fungerade inte alls. Tog lätt i tygeln och från att ha haft en pinne till hals hade vi nu en stel pinne. Försökte mig på att böja honom och vips sticker ytterbogen ut och så snubblar vi. Försökte få honom att hjälpligt gå kvar på tygeln utan att börja hänga. Så fort han började hänga så skänklade jag på och så fick jag ett visp med svansen till svar.
Traven var alltjämt katastrof. Spjärn i tygeln och tippar som en fura i volterna. Försökte driva på för att få honom att mjukna med ökat tempo som resultat. Det är verkligen inte roligt när man har haft en kompakt liten go-kart-häst tidigare. Jag känner mig värdelös.
Skritt i fyrklöverform. Släppte efter på tygeln och red med vikten igen. Lite halvengagerat. Faxe mjuknade lite. Trav. Samma visa igen. Blev sur och red sepentiner på gammalt hederligt ridskolevis. Stopp fram och massor av skänkel. Resultat - skitsur häst. Lättade i handen och red 90 graders vinklar hit och dit över ridbanan. Sådär ja. Mjukt och fint. Försökte samla lite. Kaspjojink. Så var vi där igen. Nosen fram.
Volt, tippandes och sladdandes. Skritt. Hitta formen och va (?) vänsterslutan fungerar i skritt....hur kan det vara? Det är ju fantastiskt. Test av högersluta. Lite mer trilskt. Tragglar vidare och funderar på om han är ärlig eller om han lurar mig. Fungerar det i trav också så borde vi ju göra rätt. Hupp! Det var lite värre ja!
Någonting att träna på nästa gång! Han förstår ju i alla fall att gå med rumpan där han ska! Det är ju otroligt mycket bättre än för två månader sedan! Men varför är han mjuk, hård, mjuk, hård, mjuk, hård?
Nåja, bomlöst och bett var utstyrseln för dagen. Vi började med att göra volter i varje hörn på ridbanan med bara viktenför att verkligen utesluta att han stretar med munnen. Vi utökade med att göra större volter på båda kortsidorna med två halter i varje volt. Halt för vikten fungerade inte alls. Tog lätt i tygeln och från att ha haft en pinne till hals hade vi nu en stel pinne. Försökte mig på att böja honom och vips sticker ytterbogen ut och så snubblar vi. Försökte få honom att hjälpligt gå kvar på tygeln utan att börja hänga. Så fort han började hänga så skänklade jag på och så fick jag ett visp med svansen till svar.
Traven var alltjämt katastrof. Spjärn i tygeln och tippar som en fura i volterna. Försökte driva på för att få honom att mjukna med ökat tempo som resultat. Det är verkligen inte roligt när man har haft en kompakt liten go-kart-häst tidigare. Jag känner mig värdelös.
Skritt i fyrklöverform. Släppte efter på tygeln och red med vikten igen. Lite halvengagerat. Faxe mjuknade lite. Trav. Samma visa igen. Blev sur och red sepentiner på gammalt hederligt ridskolevis. Stopp fram och massor av skänkel. Resultat - skitsur häst. Lättade i handen och red 90 graders vinklar hit och dit över ridbanan. Sådär ja. Mjukt och fint. Försökte samla lite. Kaspjojink. Så var vi där igen. Nosen fram.
Volt, tippandes och sladdandes. Skritt. Hitta formen och va (?) vänsterslutan fungerar i skritt....hur kan det vara? Det är ju fantastiskt. Test av högersluta. Lite mer trilskt. Tragglar vidare och funderar på om han är ärlig eller om han lurar mig. Fungerar det i trav också så borde vi ju göra rätt. Hupp! Det var lite värre ja!
Någonting att träna på nästa gång! Han förstår ju i alla fall att gå med rumpan där han ska! Det är ju otroligt mycket bättre än för två månader sedan! Men varför är han mjuk, hård, mjuk, hård, mjuk, hård?
Kommentarer
Trackback
