Faxe & friends

Idag var Frej mycket tillfreds med livet. Vi skrittade till berget och klättrade. Vi tränade halt i backe i både uppförs och nedförslut. Uppförshalterna går kanonbra. Då kan jag få honom att stanna exakt där jag vill. I nedförslut blir det lite segdragande i tömmen. Det känns som om han inte vill stanna. Är det kanske tyngre att hålla vagnen i nedförslut om han inte har så mycket bakbensmuskler? I uppförsbackar håller han ju genom att "lägga" sig i selen. Det borde ju vara lättare förstås.

Vi tränade travigångsättningar på grusvägen hem. Han gjorde dem mycket fint men verkade bli frustrerad över att jag "inte kunde bestämma mig någon gång"....I hans värld känns det bättre att hitta en bra lunktrav och hålla den. Då är livet frid och fröjd.