Faxe & friends

Vi har haft besök av två stycken islandshästar. En skäck och en guling. Den gule är Opus kompis från brukstävlingarna. Den är hästen som är mest lik en fjordhäst bland alla riktigt stora bruna på tävlingsplatsen. Uppenbarligen ett stöd för den gode Opus som lätt får myror i brallan och hetsar upp sig lite väl i onödan.

Opus fick dock vara hemma till förmån för botande av Frejjens koskräck. Utmärkt att använda ett näpet skäcksto som kan vifta med ögonfransarna när Frejjens tvivel är som störst. Efter en halvtimmes ridning accepterade Frej henne och drog upp den gamla klyschan att det ändå är insidan som räknas och att hon dessutom luktade gott och hade en fin svans.

Ritten längs havet var underbart trevlig. Vinden friskade i en smula så vi valde ibland galoppstigarna som går parallellt med havet inne i skogen så att kinderna inte skulle bli alldeles vindpinade. Vägen är trevlig just för att man kan välja att gå längs havet på klapperstenen eller på mjuka skogsstigar.

Väl hemma slogs jag av vilka prydliga människor jag hade på besök. Inte bara för att Husse, jag och hästarna fick presenter när de kom. De var mycket om sig och kring sig och plockade pluttar på uppfarten, spolade ur vattenhinkar och frågade om de skulle kratta upp det hö som islänningarna lämnat. Inte för att jag har något emot att städa efter mina gäster men det är ändå trevligt på något vis när man märker att de vill lämna gården i det skick den var när de kom. Det gör ju att det inte på något vis är betungande att hålla hov.

Här ses en bild på islänningen och Frej när de fallit in i samma lunk. Jämfört med en islandshäst är fjordingen lite mer häst (inte bara lite mer mage). Till och med Opus är större än dessa små varelser :-)

Hovslagaren var här i förra veckan och plockade av skorna. Frej har jättefina strålar som små puffkuddar som pumpar runt blod i hoven i varje steg. Synd att inte låta den arbeta ostört. Så här års är det ju ändå mjukt/lerigt/dyigt/vattensjukt så något överdrivet slitage på fossingarna är det inte tal om. Alltså - Barfotasäsong!

Opus är inte överdrivet förtjust dock. Han har vant sig bra vid att ha skor efter många års barfotatrampande. Hans fötter har blivit nästan en storlek större sedan vi slog på skor. Han har inte skålade fina fossingar som Frej utan mer plana sulor vilket gör att han ömmar för mindre. Får se hur han fixar biffen. Blir det för besvärligt för honom slår vi såklart på skor igen.

Nu kan man sitta hos dem när de ligger i stallet med sina mjuka runda fossingar intill sina ludna gula kroppar.

Den röda Madamen är under medicinering men det är bara 50 % chans att hon överlever. Hon kände igen mig när jag var där och hälsade på men annars är hon bitchig som tusan efter allt som har hänt. Tråkigt.

I onsdags gjorde vi en blixtvisit på fastlandet. Följde med grannen upp för att  lämna ett travarsto på betäckning. Jag blev hämtad kl 06.00 och avsläppt hemma igen kl. 01...gissa om man var lite utmattad? Vi körde upp till Heby för att släppa av pållen och sedan körde vi andra vägen runt mälaren för att hälsa på ett numera vuxet nappföl som växt upp hos grannen. Därefter hämtade vi möbler i Haninge som skulle marineras i hästskit på väg mot Gotland igen...
Tror vi hade 5 minuter tillgodo innan grindarna till båten stängdes. Vi köpte varsitt par hörlurar på båten för att kunna se på film men båda slocknade omedelbart.

Igår åkte rockisen till "S" pappa för en face lift. Den ska äntligen få en svängel efter x-antal år. Eftersom jag fick låna en rockis med svängel så har vår egen rockis blivit en surdeg. Nu ska den piffas till. Funderade på att höja sätet men vi får se. Den fungerar säkert utmärkt som motionsvagn så kan man köpa en "riktig" sen om man vill.

Passade på att ta med mig "S" till stan för att införskaffa allt material till rockisbygget och även köpa nya hinkar, krubbor mm på Granngården. Klockan 18 blev vi ombedda att gå! De stängde så de ville att vi skulle lämna butiken (vi kom kanske 17.20). Jag blev så förnärmad att jag tänkte släppa precis allt jag hade samlat på mig och gå utan att handla ett dugg. Det var ju inte så att vi smet in 2 minuter innan stängning. Det är väl en sak att låsa dörren så att inga nya kunder kommer in men att slänga ut kunder som handlat mer än de kan bära? Hm. Jag tog på mig min något mer vuxna behärskade min och gick vänlig med till kassan men skickade iväg personal att hämta saltstenshållare.

Idag har jag skruvat upp mina nyinköpta saker och fixat lite i stallet. Det blev flott :-)

Frej fick komma in och testäta höjden på krubban och jag tror att det blev bra. Därefter selade jag på Frejjen för en tömkörningsrunda. Går inte att motstå de tiggande ögonen som säger "göööööööööööör något med mig". Jag orkade bara jobba i ena varvet innan jag drabbades av obeskrivlig trötthet, yrsel och illamående. Märkligt.

Frej var ändå ganska duktig även om han inte spårade direkt på volten, svajade i öppnan, lade tungan över bettet en gång och drog mot grinden några gånger. Bitvis skärpte han till sig och såg stolt ut. Det är roligt att jämföra Opus och Frej när de själva tycker att de är duktiga. Opus är ju väldigt vattenkammad och mjuk medan Frej mer gör V-tecken och sträcker på sig. :-)

Frej var i sjunde himlen när jag lyckat döda alla bromsar, klippt hans man och smort in kliande bett med salva.

Något är inte riktigt som det ska. Höll på att svimma i stallet när jag hade ridit. Kraften rann ur mig och allt svartnade. Jag dråsade ihop framför Frej när jag skulle borsta honom. Skumt. Jag kände ingenting förutom Frej som puffade mig i håret där jag satt på knä. Mystiskt. Kanske är jag bara utmattad eftersom jag inte sover så bra. Nåja. Jag lapade i mig lite vatten och gick ut med Frejjen i inhägnaden. Han fick mig snabbt på piggare humör om än på svajiga ben. Gud vad han är rolig när han är rolig :-D

De senaste dagarnas häftiga regn verkar ha varit rena rama knarket för Frej. Yster som en kalv skuttade han lyckligt omkring i den lilla fållan. Jämfota, hit, dit, rakt upp, åt sidan, sno runt, nita, skutta. "Tjo hooo", ropade han. Vi lekte lite bus efter att ha säkerställt ledarskapet ordentligt. Han tycker att det är så skojigt med konster! Idag gjorde han den finaste bugningen någonsin! Med hjälp av min hand som lyfter frambenet ännu men alltså, det kan ju inte vara helt omöjligt att lära honom att buga av sig själv?

Han fattade självmant höger galopp i dag utan slängtrav innan.

Vad är problemet?? Är det en dålig hästdag idag eller? Idag slet jag med Frej tills jag var så utmattad att jag mådde illa. Tänkte på en fastlandsväns kommentar om att det ska vara lätt och skönt att rida. Hej du.
Alltså, jag älskar ju fjordingar och har svårt att tänka mig någon annan häst på denna gård. Även om jag lockas av vackra, slanka springare till och från ibland. Jag älskar ju hästar som varelse men fjordingar är ju något mer på något obeskrivligt vis. Charmigt och oerhört icke charmigt på samma gång. Jag gillar ju kallblodens sätt att se på tillvaron :-) Men attans vad benhårt det kan vara ibland.

Idag var Frej oerhört  icke charmig.

Nivån på dressyren idag var:

"För tusan, ta inte upp huvudet i skrittigångsättningarna heller!!!"

Fatta hur DET käns när man vill rida findressyr. Jag höll på att bli galen. Vi kunde ju aldrig börja med något annat över huvud taget för Frej skulle bara inte göra som jag sa. I höger varv gick det efter mycket svett men i vänster varv var han hårdnackad in i döden. Jag fick sitta av och försöka från marken. Jääääääääääääklar vad stark han är. Jag börjar tveka inför tanken att Frej skulle kunna bli en potentiell dressyrhäst. INTE om det blir sådana här bakslag. Då kommer vi aldrig att komma ens till Lätt B dressyr innan han är pensionär. Känns tråkigt.

Jag gillar ju att rida dressyr :-/

I helgen har Husses kusin med sambo varit här. Vi har passat på att "göra ön" tillsammans med dem. Besökt några gamla godingar och hittat nya smultronställen med gott kaffe och goda kringlor :-)

Igår tog vi en tur med Frejjen till havet, inmundigade kusinbakade muffins och drack kaffe. Frej betade strandgräs. Otrooooooligt avkopplande att ligga på en filt intill vattenbrynet och höra vågornas skvalpande och Frejjens tuggande. Detta är tydligen Frejs element, förutom skogs/jordbrukshäst då. Utflyktshäst med enda kravet att frakta pladdrande människor och dyrbart fika från punkt a-b. Han skötte sig exemplariskt (som vanligt när andra människor är med)  tills pisksnärten fastnade i ett träd och drog med hela min arm upp bland bladen. Det gillade han inte. Han har kanske sett på gamla westernfilmer hur kuskarna drev på diligenshästarna med höjd hand snärtandes sina springare med brännande piskrapp, vad vet jag. Nåja, några (typ tre) gastkramande galoppsprång och sedan skritt med ett ögonkast över ryggen med budskap om att vi skulle sitta ner i båten annars går han i strejk.



Jag kunde naturligtvis inte motstå frestelsen ;-)

Frej har ju utmärkta egenskaper som rehabhäst så efter Opus genomkörning utan mig på ryggen skrittade jag försiktigt en stund på Frej. Han är så försiktig när han märker att jag har ont. Gulliga Frej. Vi gick ett halvt sekel på en vänstervolt tills jag hade kramp i armen och Frej plötslig släpper taget och börjar spela med sina taniga ryggmuskler under min rumpa. Höger muskel, vänster muskel, spjoink, spjoink, spjoink.

Vi tragglade öppnor men jag kom inte riktigt ner med höger sittben. Frej gillade inte försöket att trampa ner den sidan utan rätade raskt ut sig och lade i en högre växel. Jag blev lite sträng trots att det var jag som inte gav kloka signaler och så kom de där igen, ryggmusklerna, spjoink, spjoink, spjoink.

Kändes ganska mjukt och skönt i ryggen efteråt :-)

Gick och hämtade Blenda men hon var helt galen av knott/flug/mygginvasionen så jag beslutade att det inte är värt att sabba ryggen igen för att hon har krig med små, små väsen runtomkring henne. Lite tråkigt eftersom hon snart åker hem men det är så underbart att kunna röra sig igen så jag bangade helt enkelt.

Vem är det som kör egentligen?

Igår morse ställde vi klockan för att komma upp innan det blev så varmt. Frejjen iordningställdes och vagnen preppades så att Hunden Leo som egentligen inte gillar att åka vagn kunde åka med. Det var rent kaos på vagnen och inte förrän Leo var halvvägs ner med huvud och överkropp mellan skaklarna bakom Frejs rumpa stannade Frej till, vände sig och blängde på oss och bad om ordning i vagnen.

Hela familjen rättade sig i ledet av åthutningen. Husse tog över tömmarna och jag var sträng mot hunden. När vi nådde bevattningsdammen ändrade Leo inställning till den lilla utfärden. Plötsligt blev det en skojsig tur. Vi stannade till, badade lite kastade pinne och larvade oss tills Frej otåligt började stampa för att gå vidare. Det är väl ingen jädra nöjestur heller!

När vi åter kom hem ville inte Leo kliva av vagnen. Jag lyfte av honom men han hoppade genast upp igen. (?) Man blir aldrig riktigt klok som djurägare.

Låneselen hade gett lite skav, tror jag. Visst är det väl skav eller brännsår om det blir en mörk fläck på ett markerat område när man svampar bort svett? Tärnsjö sa att vanliga bossor ligger bättre på fjording än ringbossa. De här märkena blev på liknande ställe som Frejs egen sele. Kan det vara han själv som rör sig mycket med sin raska Frejsskritt så att allt han har på sig hasar omkring? Vad gör man då?

Nu sitter jag här och väntar på att Opus ska komma hem med grannen. Otroligt tillfredställande att sitta och blogga och veta att Opus svettas med sin korpulenta kropp.

Ska nog ta lite mer kaffe jag ;-)

Blenda flyttar hem på lördag. Jag tror i alla fall att jag lagt någon slags grund att jobba vidare på. Hon skulle behöva flera månader med denna behandling men det är jag inte beredd att lägga på någon annans häst. Näst bäst måste väl vara att jag instruerar ägaren i lite tips och tricks och sedan hoppas att hon är lika envis som jag är? Annars verkar det som om Blenda trivs här. Hon är lugn ligger och solar sig på morgonen och gäspar avslappnat när Husse fyller hennes vattenhinkar på kvällen.

Frej är sin röda prinsessas motsats. Det som kommer nu är tillägnat alla er sm äger hästar som bara står rakt upp och ner i stallgången. Som inte rör en fena när du borstar och sadlar/selar. Möjligtvis ger de dig en menande blick för att du glömt att ge dem en näve müsli som tack för att de så snällt kom springandes i hagen.

-Ta inte era hästar för givna. Det är värt att uppmärksamma att de är så snälla och harmoniska. Beröm dem!!! Allvarligt alltså.

När Faxe levde så kom jag alltid ihåg att berömma honom VARJE GÅNG han lyfte hovarna för att få dem kratsade. Han kunde ju inte lyfta hovarna när vi köpte honom. Han var för mager och omusklad så han trillade omkull. Så glöm inte att berömma även helt vanliga "töntiga" saker som att stå still eller faktiskt lyfta på hovarna. Det är inte alla hästar som kan det nämligen. :-)

Frej njöt i stora drag över dagens behandling. Han verkar inte fälla mer nu. Är det detta som är sommarpälsen? Han har inte så stora variationer den lille pållen.

Dagens pass var tillägnat den store tantdressyrguden. Volter och skänkelvikningar. Alltså. Här har man Opus som är grym på många vis men som puttar ut bogar lite här och var och som fuskar vid skänkelvikningar. Så rider man stela Frej. Som liksom bara gör sakerna. Stelt, javisst, men han gör dem. Inte så lättvindligt med skänkelvikningar undan vänster skänkel men vad tusan. Att få honom loss och ledig är ju ett projekt i sig. Jag var jättenöjd med lite halvdana övningar. Han gjorde dem ju! Men jag kan säga att svetten rann från mina tinningar och om jag hade haft en muskulös rygg hade svettdropparna runnit längs ryggraden. Nu var det bara .....svettigt. Uäk.

Idag provade Frej låneselen. Jag tror att den passar, men vad vet jag...
Vi körde med rockisen på vallen. Rask skritt fast beslutna om att knäcka nöten "dressyrkörning". Hej du. :-/ Hur gör man? Frejs rumpa går som en vindflöjel i skacklarna och han knäpper av i manken och dyker med nosen rätt ner.

Förra gången jag frågade någon hur man gör fick jag svaret "men hallå, du kan ju rida så du gör bara likadant". Mmmmm, hur mycket jag en vispade med pisken i skänkelläget blev resultatet endast att han flyttade sig bort från den och inte runt den.

Frej tyckte att övningen var kanon :-/
Jag fattade ingenting.

Blenda tittade längtansfullt på tvåhjulingen som satt fast på hennes nyvunna kamrat. Jag kan slå vad om att det var det Frej stod och viskade till henne över staketet imorse när jag kom ut. "Jag loooooovar att jag kommer få dra rockis idag, det får inte du för matte säger att du är en gaaalen häst".

Minsann. Vägen till ilsken pållas hjärta går tydligen via löshoppning. Både Husse och jag blev förstummade över förvandlingen. Till en början var hon livrädd för all rekvisita. Hon travhästtravade eller rejsgaloppade med hjärtat pickandes långt utanför bröstkorgen. När hon fattat poängen såg vi hur poletten trillade ner :-) Så himla söt var hon. Det var tydligen jätteskojigt att gymnastikhoppa. Man fick röra på kroppen samtidigt som det var lite klurigt var man satte benen. Inte en enda ilsken spark under hela tiden. Bara ett försök att skrämma Husse genom att hugga i luften mot hans hand ;-) Men det var bara i början då vi vände upp med longerlina. När vi avlutade kom den röda Madamen gåendes mot oss och följde oss vart vi än gick. Inte illa.

Frej stod vid staketet med stora ögon och undrade hur det egentligen kunde få gå till så att någon annan än HAN fick leka löshoppning. Vi hämtade honom när vi ändrat avstånden mellan hindren till fjordhästavstånd igen. Frej är ju rolig. Han tycker att det är så himla kul så man kan bara stå i mitten utan att göra någonting alls. Han drar lyckligt varv på varv. Medan han är på väg upp mot start igen hinner man springa och ändra någon bom här eller där innan han lyckligt flyger förbi och skriker "hey, look, no haaaaands!" Husse och jag stod bara och skrattade åt honom :-D
Vi fick nästan dra Frejjen från banan och in i stallet. Han ville aldrig sluta :-)

Opus är av lite bekvämare typ. Han anser att man med god marginal hinner göra slide stop i varje hörn för att hinna beta innan människorna kommer rusandes och tror att det hjälper att klatcha med pisken. När han väl är igång hoppar han ju kanoners! Vi höjde succesivt upp till 90 cm. Han hoppar fint. Det han är dålig på är att kolla in vad det är han hoppar för att kunna avgöra HUR han ska hoppa. Han är blåögd och tror att människorna gör samma samma hela tiden. Han skulle verkligen behöva klura lite själv och inte tro att man bäddat ordentligt åt honom.

Påminn mig att jag ALDRIG ska köpa ett travtränat rödhårigt sto. ALDRIG, vad jag än säger. Jag ska inte ha en sådan häst. Ok? Idag var Blenda på värdekasst humör. Jag stod vid hennes huvud och hon laddar en spark så jag känner vinddraget. Hon hade tån vid bogspetsen. Jag trodde inte att det var anatomiskt möjligt. Jag har kommit på att hon inte bits när man håller handflatan mot hennes kind så nu är det bara bakbenen man måste ha koll på.

Hon tål inte mycket innan hon lackar ur heller. Minsta lilla som inte faller henne i smaken uttrycker hon i irritation. Ok, jag ska inte vara för taskig. Hon brunstar ju också och är hungrig eftersom hon inte äter klokt. Jag vet ju hur jag skulle vara i hennes situation ;-)

Ridningen gick väl sådär. Hon var knasig. Jag gav mig inte förrän hon gav efter utan att bli helt obstinat. Hon har jättesvårt för att flytta in vänster bakben under tyngdpunkten.

Avslutade med stallpyssel. Borstning (även av bakdelen då jag tog beslutet att kvoten sparkar avsedda för att träffa måste vara fylld för dagen). Passade på att frossa i att kamma man!!! :-D Jag sprutade balsam i den och kammade långsamt. Flyttade över allt tagel på ena sidan, övervägde att fläta....nä. Jag har ett inneboende behov av att pilla i manar...Inspirationskällans häst brukar annars vara ett offer.

Imorgon tror jag att jag ska försöka få Husse att ta sig in i Blendas hjärna. Han har oanade kunskaper då det gäller att hjärnskrynkla djur. Jag sköter det rent ridmässiga.

Efter resan med Blenda tog jag tag i Frejjens stelhet. Han tappade bara höger bakben en gång idag. Annars var han fortfarande stel men kämpade tappert. Först kände jag hopplöshet över att det fasen inte är kul att ena sekunden rida en helgalen häst och sedan en helstel häst som knappt går att flytta sidledes. Men Frejs psyke smäller ändå högt. Han är ju helt underbar den hästen :-D

Vi jobbade lösgörande och mina ben är trötta och vänsterarmen har kramp.

Efter arbetet släppte jag Frej på tomten så att han fick kantklippa lite. Det ligger gamla takplåtar på ett ställe....de stod han på och smaskade fridfullt medan skorna rasslade över den korrugerade plåten... inget att hetsa upp sig över.

Vilka underbara vänner jag har! Jag har fått låna en sadel att prova på hästarna och en sele att använda i sin helhet eller delar av så att Frej kan fortsätta med sin körning under tiden jag skarpar ihop pengar till en ny bossa. Jag som är livrädd för att låna utrustning eftersom jag inte vill ha sönder något. Fy vad jobbigt om man skulle behöva lämna tillbaka något i annat skick än man fick det i. Jag har lite hanteringsågren.

Jag red Frej i sadeln men han var så himla stel i kroppen igår. Han ville inte böja sig och han kunde inte flytta sig sidledes och han tappade båda bakbenen hela tiden. RIKTIGT kryckig var han. De har ju fått vara ute på natten för att hålla Madamen sällskap. Får se hur han är idag. Annars får jag ta pipandet från Opus om Frej sover inne och Opus och Madamen sover ute. Har ju lite att ge igen för mot grannen ;-)

Det enda Frej lyssnade observant på var halt. Ok, han försöker säga något. Vi avbröt och gick in. Frej tittade på mig med stora blinkande Frejögon. Sedan lade han mulen mot min nacke och andades ut mjukt. Mysiga Frej.

Besöksrekord på bloggen idag. Där ser man vad det kan göra att hänga ut sig själv till allmän beskådan på Youtube :-) Lääääskigt. Det var kanske en engångsföreteelse...
Eller så var det Frejjens charmiga fjordhästmage i nedfällt läge som drog publik. Till "S" försvar måste jag säga att det var inte läge för några formkrav på Frej just då. Hon gjorde helt rätt som taggade ner kraven. Att han lyssnade och gick att styra var fantastiskt. Hans träning för dagen var ju just att kunna umgås med andra hästar på ett avslappnat sätt utan att spela Allan.

Eftersom han nu fick lite mer plats i sitt eget kungarike igår genom att vara gaphals och själv välja vad som är intressant fick han plockas ner på jorden lite idag igen. Arbete i "inhängningen" och tempoökning eller varvbyte så fort omgivningen pockade på uppmärksamhet. Hårdnackad häst. Dito matte.

Efter mycket om och men kom ändå tuggande, slickande och sänkt huvud. Otroligt. Frejjen böjer sig en smula. Han såg helt from ut på ögonen. Bastubadad, avslappnad, skör. En ny sida av Frej. Spännande. Jätteintressant faktiskt. Varför har jag inte snott Husses häst tidigare?

Ja, som gäst i verkligheten kom Frejs gamla jag och hälsade på igår. Alltså den när han går så raskt att ingen har en suck att hinna med, spjärnar emot så till den milda grad att man får lårkramp. Åååååååååååh! Jag som bara skulle mjuka upp honom lite eftersom han skulle med på bruksträningen idag. Han var apstel. Förmodligen som följd av högergaloppandet sist. Jag fick rida som en tok innan han släppte efter.

Nyttigt. Hade faktiskt börjat glömma lite hur han var för ett tag sedan ;-)

Red i alla fall tills dregglet hängde i mungiporna på Frejjen. Hade själv näringsbrist à la Malta och hela världen snurrade men jag skulle banne mig inte ge mig. Både han och jag var nöjda när vi gick in :-) Han verkar tycka att det finns en mening med dressyr numera. Intressant. Det trodde jag dock aldrig. Frej. Dressyrpålle. Nja, men ridbar pålle i alla fall.

Knäckte egenhändigt idén när jag pratade med Inspirationskällan härom dagen. Vad kreativ man blir bara någon lyssnar på vad man har att säga. Intressant.
Alltså. "Inhägningen" har ju ett visst mått. Typ 11 m plus minus några dm hit och dit på grund av att naturen är skapt på ett visst sätt.
Volten blir så pass liten att Frej omöjligt kan orka galoppera i fel galopp i det skick han är i. Alltså borde han välja rätt galopp för att slippa billigast undan.

Nix.

Då är det ju inte bara mitt fel att han fattar fel, fel, fel hela tiden. Frej fattar över huvud taget inte höger galopp ens utan mig på ryggen. Han slängtravar och ser olycklig ut.
Jag dämpade tempot och gav nytt kommando. Slängtrav. Pållen är inte skapt för höger galopp! Märkligt. Försökte, men nä. Det ville sig inte.

Jag klurade en stund och bestämde mig för att byta varv från galopp. Jajjemen, för att inte tappa balansen i det nya varvet så blev det allt ett höger galoppsprång. Sen slängtrav.

Så höll vi på tills frej orkade rulla på ett par varv i höger galopp (med pustpauser förstås). Sen såg jag på hans ögon att han inte ville mer. Glädjen var borta. Ont? Trött? Ingen aning. Vi ställde oss i mitten och myste en god stund tills Frej blev gladare igen. Då gick vi ut i hagen.

Jag har börjat stretcha hästarna efter träningspassen igen. Vissa säger att man inte ska det och andra säger att man ska. Jag tycker att jag märker skillnad. Dessutom tycker de själva att det är skönt. Varför inte göra det om de uppskattar det? Nä, jag lyssnar på hästarna i det här fallet. De talar ganska tydligt bara man bemödar sig med att lyssna på dem. Och, nä, jag tror inte att jag behöver någon kurs i djurkommunikation...

När jag släppt ut Opus i hagen föste Frej honom raskt ner mot betesgrinden. Den var stängd. Frej stod och funderade någon sekund och vände sedan på huvudet och tittade på mig där jag stod med grimman i handen. När jag inte rörde mig vände Frej om och gick med sina raska Frejsteg mot mig igen och stoppade huvudet i grimman. Tydligen gick det bra med arbete också. Det är ju alltid uppmuntrande.

Vi red lite inte särdeles ansträngande dressyr. Stoooora volter, flytta undan för skänkel och galoppfattningar. Frej är tung och stel men oerhört lyhörd. Vänster galopp fattar han fint men orkar bara gå i form i två steg så vi galopperade bara några steg, gjorde något annat och fattade ny.

Jobbade flitigt med att behålla tempo i skritt utan att vare sig ta spjärn eller krulla ihop sig. I traven går han ganska fint ibland. Man känner hur han blir en dm högre under några steg innan han blir trött och släpper allt.

Frej är på ett strålande humör. Det piggar verkligen upp.

...och tar sina första stapplande steg.

Först och främst vill jag klaga.
Klaga på att Häagen-Dazs glass har blivit sämre eller så är kyltransporterna till Gotland undermåliga. Oavsett var man köper sin glassbytta så är glassen fylld av iskristaller. Bläääk.
Jag vill även klaga högljutt på OLW:s nöt och bärmix. Varför ens kalla det mix? Efter hästträningen nu ikväll inmundigade jag en halv påse Nöt & Bärmix, alltså ca. 132,5 gram. Jag fick i mig

2 tranbär
6 blåbär
2 cashewnötter
2 honungsrostade nötter
och resten jordnötter.

Ska det vara så?

Jag vill även klaga på det ozonhål som tydligen parkerat ovanför min gård. Shit, vad det stramar i ansiktet. Det är nog kräftvarning på det i morgon. Goda vänner hälsade på i förmiddags för att min sambo inte ska missa att det är vackert väder och jobba ihjäl sig. Dessa glada herrar noterade mycket riktigt på "stadsbors"  (Visbybor är ett släkte för sig ska ni veta ;-) vis att "Värst vad solen tar här ute"....Hallå?!?! Tre mil från Visby, kan det vara skillnad? :-O De är så söta!!! Jag fick hjälp med att pimpa gräsklipparen för säsongen och fick till och med tomtdelen mot vägen klippt!!! Tjusigt! Fick även gamla garderober trasporterade till brännhögen. Fantastiskt! Jag klappar ivrigt händerna av glädje. Tänk vilka snälla vänner man har!

Äh, nu till det väsentliga.

Frej.

Frej och jag skulle leka lite tänkte jag eftersom han olyyyyyyckligt gnäggat vid staketet när jag passerat de senaste dagarna och det eskalerade när jag istället för Frej tar ut OPUS på roligheter. Stackars Frej.

Under några dagars tid har jag jobbat med markberedning, stolpuppsättning, buskklippning och tråddragning för en "rundcorall". Husse envisas med att buttert nämna att det inte är en rundcorall för att den är fyrkantig och inte rund. Jaja, jag KALLAR den för runcorall för en picadero ska ha ett mått på 11x11 m och det står en vacker enbuske på 9 och nåt som jag inte vill såga ner på ena sidan. Följdaktligen kan ju inte heller heta picadero.
Hur som helst. Det är en inhägnad att arbeta lös häst i och just min inhägnad heter ingenting. Ännu. Några förslag?

Frej var med på noterna med en gång. Han ville gärna sitta i mitt knä. Mmmm, men Frej FLYTTA dig.. Frej flyttade sig men ville hellre leka något eller träna morotstrix. Frej du ska flytta dig bort från mig. MER.
"Näääää", sa Frej och stegrade sig.
Men du? Flytta dig!!!
Frej drog järnet några varv, bockade, sparkade och vände upp och stegrade gång på gång. Han såg mest lycklig ut och verkade tycka att det var en jättekul lek jag kommit på. Att han är herre och jag är liten människa med repstump i handen.

Jag vågade inte chansa på att han såg det som en lek och inte verklighet så han fick sina fiskar varma en stund på volten. Vi ska INTE börja med några stegringsövningar förrän han snyggt och prydligt kan lägga sig ned på kommando. Han är en alldeles för stark individ för att börja latja med sådant. Även om jag planerat att ha honom tills han blir pensionär och så småningom dör hos oss. Jag kan ju dö innan honom och då är det ju inte så kul för den som ärver honom...

Nåväl. Trav och galopp på volten. Så fort jag slutade driva stannade han och kom in till mig. Inte undergivet tuggande utan snarare med sin glada Frejblick som sa "Tjena, ska vi leka nu?" Ut igen på volten och så höll vi på så. Han fick pusta en stund inne i mitten med mig men sedan fick han allt springa på en stund till.

Det tog ett tag innan Frej var så mör att han började tugga. Inget sänkt huvud men han tuggade och slickade om munnen. Hårdnackad pålle....
Vi tog en paus och spolade av svett med vattenslag.



Nya och fräscha....svala och fortfarande fulla av lust att leka....trots herre på täppankamp hämtade jag mina leksaker och Frej blinkade glatt.
Idag har han minsann tagit sina första stapplande steg i spansk skritt. Han går med med bakbenen höger, vänster men nästa höger stannar han med bakdelen. :-)

Han är så arbetsglad lille Frej.

Lite mör var jag allt idag ;-) Mycket frisk luft, sol och koncentration sätter sina spår kan jag säga. Frej däremot var oförskämt fräsch. Jag begriper inte hur han beter sig. Men man ska väl inte klaga direkt när man har en häst som man kan ta med på sånt här utan att ens behöva tänka efter om han orkar eller inte.

Visiterade honom och hittade inget ovanligt att anmärka på. Frej var i originalskick. Inte ett tecken på mastodontutflykt här inte. Husse satte på honom grimma och tog med honom ut på en rask promenad i skogsmark över stock och sten tillsammans med mig och hunden Leo. Alltid bra att rensa ur eventuell träningsvärk ur musklerna. Framförallt ländmuskulaturen fick jobba igår såg man i uppförsbackarna :-)

Jag insåg verkligen tjusningen med körning igår :-D Alltså, hur soft är det inte att kunna dricka kaffe, äta schweizernöt och lyssna på Boogie Wonderland och samtidigt förflytta sig i ett lagom tempo. Inte vara ett dugg svettig men känna doften av varm häst. Fast det tar ju 4,5 timme innan man har ett så kontrollerat tempo att man får av korken från termosen förstås....

Frej kommer förövrigt att bli en utmärkt kürhäst eftersom han går i takt med musik han hör :-) Han gör samma sak när man tömkör med musik. Han är skojig :-)

Jag har några anmärkningar på vagnen dock (antar att vagnens rättmätiga ägare läser detta...)
1. Det som låter om höger bakhjul är troligen ett trasigt hjullager....det är värre nu...nu säger det inte klonk, klonk, klonk utan, shrrrhcchhhhhrklonk, schrrrrhccchhsklonk, sssshchchchrrrchklonkfjonk. Men det är nog ingen fara eftersom socknens befolkning engagerade sig så hårt i vagnen....en farbror skulle komma med hjul och sen snacka med en annan farbror som var smed eller vad han sa. Vi får väl se hur det blir med det. Jag vet ju inte ens vilka dessa människor är. Alla känner apan men apan känner ingen.
2. De saknas dörrfickor att förvara karta och penna i.
3. Var finns mugghållaren? Den enda finess jag hittar är ett lock i sätet men det är ju fullständigt meningslöst eftersom man bara kan huka sig fram en aning och dra fram det man förvarar under sätet.
4. Backspeglar är bra så att man ser "Sockenrallycyklister" strax innan Frej förskräckt hoppar till för att de ljudlöst smyger sig på snett bakifrån utan att ta ut svängen vidare mycket.

Svaren på Frejjens Gotlands quiz är:
1. Rindi
2. Antalet stenar i Tjelvars grav kan jag inte avslöja för då kan man hitta en "cache" som vi har gömt i närheten.
3. Typ 100 stycken
4. Jordstjärna
5. Faltak (länken länkar till Lef Bertwig, fastighetsmäklare som nämns i det kända (?) bandet Smaklösas texter)
6. Drygt 4 mil

Hedera Helix är ju då inte gotländska men ger ett plus i kanten eftersom jag bara känner J och min egen mor som behärskar just latin...vad ni nu ska med det till...Jag tror att till och med en fornborg har mer praktisk nytta.

Tryffel. HA! Vilseledda av mördande reklam! Inte dåligt. ;-)

Klädseln för gårdagen var INTE leggings utan ett par för ända (!) -målet fantastiska vida byxor i grönfärgad bomull. Långa i benen så att de inte skulle kasa upp när man satte sig tillrätta med fötterna högt sittandes mer på ryggslutet än rumpen så att säga. Inte någon pose för officiella finkörningar kanske. Det färgglada upptill fick vara en knallröd fleecetröja som utropstecken i trafiken.

Jag fick inte tillåtelse av Husse att ta med mig en fickplunta för att smälta in i miljön efterom han ansåg att man inte skulle köra tömonykter. Det är kanske först EFTER att kusken druckit ur fickpluntan som denne kom på vad man skulle ha locket i kuskbocken till? Som nykter ser man ingen som helst vits med det nämligen.

Sist men inte minst vill jag meddela intresserade att de första orkidéerna har slagit ut i helgen.

Start kl. 10.15
Hemkomst kl. 16.10

Frej fick lindade ben runtom eftersom vi misstänkte att det skulle bli mycket asfaltskörning idag. S anlände som vanligt i god tid innan vi skulle ge oss av och hann på hästskötarexamensmässigt vis korrigera min benlindning. Hon lindade vant två hästben och jag lindade ovant två hästben fast tre gånger var om man säger så....Skönt att någon kommenterar vad man gör och inte bara är tyst när något är fel eller ser skumt ut.

Vi skrittade till bygdegården där vi skulle få våra kartor och formulär. Vi lade upp rutten och bestämde att vi skulle dela upp den i två slingor med fika emellan och utesluta två sevärdheter som låg avsides med hästmått mätt. Det skulle bli en extra sväng på en timme. Vi bestämde att ta dem sen om vi hade krafter kvar.


På väg söderut med solsken i blick. Frej var pigg som en mört ;-)

Första stoppet var vid en gammal fornborg. Det var definitivt inte häst och vagnanpassat så Husse fick skutta likt en gasell uför klinten och hämta svaret på stationens fråga (vad är murgröna på gotländska). Sedan bar det av till en skeppsättning där frågan var vad ordföranden i hembygdsföreningen heter. Öh?


Frej på väg upp mot skeppsättningen.


Frej med hela resesällskapet fotat av okänd sockentant som även själv fotade Frej hämningslöst

Nästa stopp var vid ytterligare en gammal forntida försvarsborg som Husse och jag känner alltför väl till eftersom vår livsglada überlyckliga hund höll på att göra ett svanhopp utför branten i höstas. Hua. Här var frågan hur många stenar det var i skeppsättningen vi just lämnat. Ööööh. Var det inte kaffe nu?

Rutten gick vidare ner till havet och ett fiskeläge som vi aldrig varit vid förut. Hittade en perfekt gård som med största sannolikhet inte är till salu och svarade på frågan hur många fornborgar det finns på Gotland. He! Plättlätt.

Nu var klockan 12.10 och vi hade varit i farten i nästan två timmar. Frej låg på som en dåre. Inte läge att försöka få honom att hålla något slags sansat tempo. Han fick gå på i sitt Solvallatempo och så fick vi korta av turen istället om han kroknade. Husse och S garvade och undrade varför det inte finns D-ponnytrav. Frej hade kvalat hur lätt som helst på snabbhet, vilja och kondition.

Vi tog en fikapaus vid en vacker gammal gård som också är museum. Parkerade vagnen bland bilarna och cyklarna på parkeringen och fick tillåtelse att ta med Frej in på innergården. Frej fick till och med skriva i gästboken. Han blev naturligtvis allas favorit. Förvånade? :-) En farbror från Västergötland gick igång totalt och började prata hästminnen och öppnade upp museets vagnslider och ojade sig över att redskapen inte användes. Frej fick nästan ett löfte om att få använda museets såmaskin till hösten :-)


Snacka om njutning! Det var svårt att få Frej i skacklarna efter detta. Ett visst habegär hade skapats...

Efter pausen bar det av till ytterligare ett fiskeläge med frågan vad gårdens mangårdsbyggnad hade för tak och det var inte agtak som lagugården på bilden ovan.

Efter 4 timmars hyfsat rask körning (!) utropade jag förvånat att Frej har sansat sig och är riktigt trevlig. Då gick han rak i kroppen och reglerade tempot för minsta lilla hjälp och styrde för myggbenstömtag. WOW! Vilken häst!!!
"Efter bara fyra timmars körning" muttrade Husse och S garvade högt medan jag njöt i fulla drag. Frejen, VÄRSTA BÄSTA FREJJEN. "Maratonhäst" konstaterade S. "Tidskrävande häst" konstaterade jag själv men fasen vad trevligt det var att köra en häst som lyssnar. Nu fattar jag vad folk ser för tjusning i körning. På riktigt alltså. Riktigt, riktigt roligt :-D

A, men det är ju för att Frej var trött kanske någon tänker nu men se det får ni allt äta upp. Jag tror inte att det går att trötta ut Frej även om man sitter i en liten kärra på hjul bakom honom. Han är mänskligheten övermäktig.


Svalka

Efter en styrketår var han på hugget igen. Höll honom i lagom travtempo och testade att öka lite. Inte en tvekan över huvud taget. Frej lade i nästa växel med öronen spikrakt fram. Otroligt. Förundrande.

Ner till fiskeläge nummer tre med frågan om hur lång Pilgrimsleden är och bonuspoäng genom att kasta boll i hink. Husse fick två poäng och jag fick två. S avstod från att kasta annat än handgranater sa hon.
Kasta vad man kasta vill. Jag kände ett trängande behov efter en sockerdricka och två koppar kaffe.

Bestämde oss för att vända åter mot bygdegården utan att ta de där sista stationerna men det var definitivt inte för att Frej inte orkade. Håhåjaja, jag lämnade över tömmarna till S och jösses vad trött jag var. Jag kände hur jag med lätthet bara hade kunnat glida över kanten på vagnen. Det är ju sanslöst. Frej är pigg och jag är helt slut.

När vi kom till bygdegården bjöds det på sopplunch med hembakad gotlandslimpa. Vi åt som hastigast, hann bli erbjudna nya hjul till hästvagnen och spände för Frej igen.

Körde hem och det var ingen skillnad på Frej efter vår vanliga träningsrunda och denna. Han gick med raska steg hem och skyggade lika kraftfullt för foderhäcken på tillbaka vägen som när vi gick hemifrån. Jag förlorade vadet. Jag trodde att han skulle strunta i foderhäcken. Frej är en mycket allert häst.

Klockan 16.10 klev Frej över stalltröskeln och Husse och jag hasade efter. 6 timmars utflykt. Puh. Av med allt svettigt och på med vattenslangen. Hela Frej spolades från topp till tå. Kraftfoder och sedan en ordentlig rullning i dammet i hagen. Det är livet på en pinne.

Nå kära läsare. Fixar ni Frejjens Gotlands quiz?

1. Vad heter murgröna på gotländska?
2. Hur många stenar har Tjelvars grav?
3. Hur många fornborgar finns det på Gotland?
4. Vad heter Gotlands landskapssvamp?
5. Vad heter det speciella trätak som var vanligt på gotland förr?
6. Hur lång är Pilgrimsleden på Gotland?