Faxe & friends

Frej är ledsen. Eller hängig. Fast jag tror att han är ledsen för att han inte får jobba så mycket som han vill. Eftersom jag har ont i ryggen så fick Opus gå före idag. Frej stod och hängde med huvudet in sin spilta. Tittade upp lite när jag borstade honom men visade tydligt vad han kände.

Det började mörkna när Opus och jag hade ridit klart men jag hade inte hjärta att låta Frej stå och hänga. Jag klädde på honom tömkörningsgjorden och gick ut för att tömköra. Han blev lite gladare även om det nu inte var tömkörning på volt som var det han längtade efter direkt. Plötsligt hör vi att någon slår i stalldörren. Kan det vara Gubbens matte som kom för att lämna tillbaka den bomlösa sadeln som hon funderar på att köpa?

Nej det var Husse!!! Han kom springande och hoppade och skuttade och ropade på Frej. Frej sken upp som en sol! Han var så söt! Han tycker verkligen om sin Husse. Han gick raskt fram till Husse och gick igenom hela hälsningsceremonin med klapp under pannluggen, klapp på halsen och ett litet blås i ena näsborren och ett litet blås i andra näsborren. Husse tog över tömmarna och Frej raskade på stegen och hade en ny lite fräckare hållning. "Jag är med Husse nu" tycktes han säga. Söta!

Efter några varv tog jag över tömmarna igen och Husse började analysera knäppandet i Frejjens kropp. Vi kom fram till att det borde vara några punkter som vi nu ska kolla på en skelettbild och en muskelbild.
Det knäpper i skritt men inte i trav. Däremot hakar höger bakben upp sig i trav.

Frej gick direkt till hagen och fick sin halsstretching där. Till vänster sprakade det i halsen och knäppte i bogen men det var bara bogen son knäppte till höger. Han blev en mycket gladare häst av dessa få minuter. Han är speciell, Frej. Kommer nog aldrig att han en till häst som honom.