Socknens enda backe
En vacker kväll den 15 oktober. Frej har dragit sin rockard till socknens enda backe. En stillsam skrittur med diverse hopp hit och dit för lammnät som hade fräckheten att ligga och smyga i diket, det stackars sjuka lammets höhäck på höger sida av "bullerbyvägen" och andra förskräckliga företeelser. Vi zick-zackade oss liksom fram. Det blev små andhämtningsstationer hos diverse pratglada grannar och slutligen nådde vi berget. Ja, det är ingen kulle som man här på gotland brukar beteckna som berg utan det är faktiskt ett berg. Eller kanske en klint. Man har i alla fall god utsikt från toppen och på ena sidan finns stora smala raukar som sträcker sig mot skyn. Hur som helst finns här hjulspår som leder upp till midsommarstången och tippstället till valborgsmässobålet. Berfekt backe att träna rumpmuskler i! Min plan är att ta backen en gång första gången och sedan öka antalet gånger upp och ner beroende på hur Frej beter sig. Det blir en himla massa farande upp och ner men vad gör man då? Det är ju inte direkt så att landskapet böljar och de vackra grunsvägarna naturligt bjuder på backträning genom sin vindlande sträckning upp och ner och hit och dit.
Frej tog genast sats och travade upp för det första branta partiet. Jag lät honom hållas för utvärdering. När backen började plana ut i mitten så hakade HÖGER bak upp sig. Frej bröt av till skritt och skrittade upp för resten av backen. Han fick ta i ganska ordentligt med sina obefintliga taniga muskler. Nerfärden gick betydligt lugnare och han tog ett steg i taget och bromsade skickligt med bakselen. Det här måste för övrigt vara det enda stället där en baksele gör nytta på Gotland.
Väl hemma i stallet ställde han sig beredd med ett ben i taget och ville bli stretchad. Sidostretchen av bakbenet funkade idag! Han stod och ryckte med underläppen och njöt i fulla drag även om jag bara tog lite, lite.
Det har föresten redan blivit inbördeskrig i Bygdegården. Jag har inte bestämt mig än om det är etiskt riktigt att skriva en ögonvittnesskildring här....det kanske skulle bli intressant. Jag måste nog suga lite på karamellen. =) Skönt, skönt SKÖNT att ha ett alldeles eget stall.
Frej tog genast sats och travade upp för det första branta partiet. Jag lät honom hållas för utvärdering. När backen började plana ut i mitten så hakade HÖGER bak upp sig. Frej bröt av till skritt och skrittade upp för resten av backen. Han fick ta i ganska ordentligt med sina obefintliga taniga muskler. Nerfärden gick betydligt lugnare och han tog ett steg i taget och bromsade skickligt med bakselen. Det här måste för övrigt vara det enda stället där en baksele gör nytta på Gotland.
Väl hemma i stallet ställde han sig beredd med ett ben i taget och ville bli stretchad. Sidostretchen av bakbenet funkade idag! Han stod och ryckte med underläppen och njöt i fulla drag även om jag bara tog lite, lite.
Det har föresten redan blivit inbördeskrig i Bygdegården. Jag har inte bestämt mig än om det är etiskt riktigt att skriva en ögonvittnesskildring här....det kanske skulle bli intressant. Jag måste nog suga lite på karamellen. =) Skönt, skönt SKÖNT att ha ett alldeles eget stall.
Kommentarer
Trackback
