Faxe & friends

Det är ju helt fantastiskt! Jag kan faktiskt rida. Jag har tvivlat mycket, mycket länge nu. Men idag satt allt på plats. Hurra! Är det inte underbart??? Kroppen var rak och hästen var glad. Vi började lite försiktigt med Frejs bomövning med volter över bommarna. Det gick - eh, inte bra. Faxe var hur slarvig som helst. Han slog i alla bommarna med precis alla ben hela tiden. Jag fattar inte hur han lyckas bonka i överallt. Jag blev mäkta irriterad över slashaseriet och började trava relativt snart. Vi åkte rullskridskor över bommarna med fara för i alla fall mitt liv. Jag vände in på en lite mindre volt och var bryskare än jag egentligen vågar vara.

Wow!  Vilket resultat! Plötsligt börjar Faxe sväva över bommarna som om han aldrig har gjort annat. Vi belönar oss en stund genom att göra halt och filosofera. Jag filosoferade. Faxe ville gärna fortsätta arbeta. Sagt och gjort. Jag hade ställt ut 4 koner över medellinjen. Dessa red jag slalom mellan och i varje böj gjorde vi en bak- eller framdelsvändning.  Sen skrittade vi på i frisk skritt bort till en av bommarna, gjorde halt och backade hela bommens längd för att sedan rida fram mot nästa bom och göra halt. Efter halten fattade vi trav och travade i en stor volt tillbaka ut mot spåret och gjorde öppna ner mot kortsidan. På kortsidan engagerade vi traven lite extra och tittade i skuggan (bra med soliga dagar) så att det verkligen hände något. Sen blev det konerna igen och så höll vi på så tills alltsammans satt som en smäck!

HURRA!