Faxe & friends

Idag är jag nöjd med min egen insats som tömkörare. Det känns inte fullt så hopplöst längre. Jag trasslade inte in mig i tömmarna, drog inte hästen i munnen (en gång kanske....) och tappade inte ens spöt.
Opus jobbade mycket duktigt i alla gångarter. Galoppen var jag tvungen att hjälpa till med genom att själv hoppa efter honom i galopp. Den ständiga ångesten över vad förbipasserande på vägen hinner tänka under den hundradel de passerar kändes lite lättare idag. Jag hoppade glatt på och var nöjd med hur fin Opus var.
Det var han verkligen. Mycket fin!