Jaha...
Idag har vi tagit steget från myrstegstrav med fin böjning och ryggverksamhet till någon annan slags trav i markant raskare tempo fullständigt utan form. Vi flängde omkring och jag tänkte "dra inte, fastna inte, kämpa inte emot" Inte bekvämt för någon av oss...suck. Idag var det första terminen på ridskola igen, fast i slutet av den, då man fick prova på att galoppera fast inte lyckades få rätt galopp...höger såklart.
Jag hade ställt timern på 30 minuter men avbröt innan för Frej blev ganska tagen idag. Rejält svettig och flåsig.
Det fungerade inte med positiv visualisering. Jag gick nämligen ut med tanken att jag skulle rida gårdagens voltövning som Opus fick göra, med lika mjuka händer på Frej och se hur alla bitarna bara trillade på plats. Vi kunde inte ens trava på den stora volten...
Ååååå, näääää, vi pausade halvvägs och skrittade bööööööööjd runt ena skänkeln och böööööööjd runt andra skänkeln. Som betong. Vad tusan??
En intressant reflektion var att vi stretchade vänster bak som om han aldrig någonsin haft besvär tidigare (!). Tack vare detta gick jag in med tanken "vi ska bara över tröskeln" istället för "jag kan inte rida" =)
Undrar hur hög tröskeln är?? Ska jag bara köra på? Husse röstar för ett steg tillbaka och jag antar att Inspirationskällan från Sudret röstar för att pressa lite till...
Velig.
Jag känner igen känslan om att man inte vet om man ska ta i lite till eller stå tillbaka ett steg.
Där har jag varit nu i någon månad. Jag gjorde ju rätt denna gång om att träda tillbaka, men det är ju inte säkert att det är rätt för er.
Våran tränare sa ungefär som du själv när det börjar bli en massa spring och vältande i kurvorna. Det kräver att man har staket runt dock. Hellre får de springa av sig panik och stress utan att man drar och sliter, bara hänga med i kurvorna liksom.
Han menade att hästen inte kunde gå någonstans och att de så småningom ändå måste sakta av. Då har man åtminstone inte spätt på allt med slit och drag.
När pausen kom så kunde man sakta men säkert plocka upp och börja om.
Min tränare skulle säga rid igenom. Vi gjorde detta med Vegard i höstas då jag blev litet feg oh trodde han hade ont. Vi tog igenom rörelsen och byggde muskler och yess det gick utmärkt bra fastän det tog emot ett tag. Han vet sa också att han skulle ridas igenom på riktigt så länge han inte blev halt. Han har inte blivit halt än ;-) det var ju ca 6 månader sedan vi började.
Det finns så otroligt många sätt att göra saker på men min tränare säger en anna sak som också är bra: värm upp rätt muskler dvs de som ska bära, ingen mening att värma upp med bärande på ryggraden och högt huvud när man sen ska jobba med rätta musklerna. Det finns aldrig någon anledning till att rida en häst på annat sätt än rätt sätt.
Jag löslongerar/ löshoppar hellre litet i början så de får mjuka upp sig själva sedan när jag sitter upp är det arbete på rätt sätt. Man rider ju ändå så mycket så det är ju inte direkt tiden i sadeln som är det viktiga utan hästens rörelser och uppbyggnad. Ja som sagt man kan göra rätt på många sätt. Detta funkar på Vegge ;-)
Tack för att du vill ventilera med mig. Känner mig lite villrådig just nu.
