Konsten att uppföra sig korrekt och hur man trasslar ur sig
Vi gick in och selade på för att tömköra en stund. Planen var att köra serpentiner med volter i varje böj och halt på medellinjen. Observanta läsare läste mycket riktigt att planen VAR.
Frej gick bra. Inte alls lika stel i kroppen som sist. Stel men inte lika stel. I vänstervolterna tenderade han att flytta in baken. Vet inte om det var jag som bad om det men det tror jag knappast att jag skulle lyckas med så vi räknar det som ett fel ;-)
På ena kortsidan bad jag så försiktigt om trav. Swosch sa det och Frej stod öga mot öga med mig. Jag blev sträng och sa att det faktiskt var trav som gällde. Åååh, då drog han iväg med bogen före i rask trav. Jag lyckades få honom att stanna och gick och satte för eltråden i grindhålet...så roligt ska vi inte ha om jag tappar honom.
Bad åter igen om trav och Frej försökte vända upp mot mig men jag parerade och manade på. Han försökte åter igen bryta ur volten med bogen före men jag styrde upp och längs med staketet. Ut på långsidan tog han fart och jag ökade mina steg för att inte tra honom i munnen. Då ökade han mer och fattade okontrollerad galopp. Lilla jag for på skosulorna i snön (det är inte så jag ser mig tolkning...) och tog REJÄLT i ena tömmen. Frej slog knut på halsen och såg inget så han snodde runt ett par varv.
När Frej stannat stod han med mulen tryckt mot vänster loka, bettringen i munnen, hade tömmen virad två varv runt halsen och ett varv över pannan och ögonen. Jag tittade på honom och frågade vad han pysslade med sen gick jag och knackade på rutan till arbetsrummet och frågade och Husse kunde komma ut och hjälpa mig.
Frej och jag skrittade tills Husse hade bylsat på sig kläderna. Jag förklarade vad som hänt och Husse bad att få se. Vi gör precis samma sak som tidigare och Frej visar allt han lärt sig i skolan. Han skummar i munnen och slänger små slängkyssar mot Husse. Jag säger upprepade gånger att nu, nu, kommer rycket, kolla!
Inget händer.
Hallå?!?!?!?
Husse tycker att Frej är en mycket fin häst...
Ja, de där galopprycken har man ju varit med om. Straffet blir liksom konsekvensen på sitt handlande och då hamnar Venar också i en sits där han mer ser ut som en trådspole än en häst.
Men här brukar de komma i stereo, alltså två gånger innan man ger sig. Men för det mesta händer det inget sånt alls.
Vi kallar det att göra en Fredrik, det som Husse gjorde. Våran produktionschef heter Fredrik och när maskinerna krånglar så kommer han och tittar medan man ska visa och då fungerar allt perfekt.
Jag fick min dos av att göra en Fredrik igår. Läs på min blogg.
Mitt inlägg om detta blev av någon anledning frisläppt i cyberrymden. Det var jättelååååångt och jag orkar inte skriva om det!
Jäklar!
Japp känner igen det där. I Jaanas finska hästskola tar man tag i yttertygeln (dvs den ytter tygeln i häst-töm-spolen) då när hästen börjar spola upp in sig. I den finska hästskolan får Vegard uppleva obehaget i att sno in sig och obehaget i stoppande ytetrtömmen som hindrar honom att fortsätta (eller till och med påbörja) runtsnoningen. Jag tar i tömmen med samma kraft som när jag förr höll in segelbåten vid tilläggning.
Vegard har slutat sno in sig och börjar han någon gång så kommer han ett halvt varv, ångrar sig pga yttertömmen och snor tillbaka i korrekt läge. Jag smackar på framåt hela tiden så att det budskapet iallafall borde gå fram. Jag brukar dessutom vänta ut honom ifall han vänt och står och glor på mig, smackar, driver framåt, vegard glor och efter en liten stund så brukar han inse att jag vunnit arga leken och han får jobba vidare.
Göra rätt=behagligt och trevligt
Göra fel på obstinat sätt=obehagligt och otrevligt
Inga nyheter direkt ;-)
Det där med att sno runt vid tömkörning är ju ett fullständigt obstinat tilltag...
Du vet ju iallafall att Frej kan vända på en femöring...flera varv ;-)
Jo! Skriv om det! Det var säkert något mycket klokt.
Ja du har helt rätt. Suck. Det är bara det att jag är så fruktansvärt sävlig (eller avslappnad om man så vill..) så Frejspolen är ett faktum innan jag hinner reagera.
Jag skulle aldrig kunna ha tamråttor till exempel för jag skulle aldrig få upp dem ur buren...
*asgarv*
Tamråttor...jojo...det är minsann i nivå med fjordhästreflexer det.
