Opus lever livet

Han är glad att ha sluppit undan Frejs attack med livet i behåll och värdesätter livet lite mer nu än tidigare. Han rår om sitt hus kan man väl säga. Tidigare var han allt som oftast utsedd till matvakt. I ur och skur fick han stå i skogskanten och spana ifall det skulle komma mat från människorna medan Faxe och Frej torra och fina jobbade med avbarkning i skogen. När en eventuell utfodring kunde vara på gång vände sig Opus om och ropade högt mot skogen att det var mat, varpå Faxe och Frej kom med raska steg.

Nu är det annat ljud i skällan. När Opus hör att ytterdörren slår smyger han sig fram till grinden helt tyst. När han ser mig muhuhufar han mot mig och sneglar lite mot skogen men ropar absolut inte. Han äter själv i lugn och ro och njuter av att veta om något som Frej inte vet.

Vi har inte jobbat med någonting i helgen.
I protest mot hängig kropp och själ, minusgrader och kuling har jag hållit mig inomhus. Som om någon skulle bry sig om att jag protesterar men ändå. Det känns bra att protestera då och då.

Eftersom jag har svårt för att bara sitta rakt upp och ner även om jag är sjuk var jag naturligtvis tvungen att släpa in allt läder från sadelkammaren och smörja rubbet. Vad mycket skräp man har som man aldrig använder. Vad har man achenremmar till? Varför har jag fler nosgrimmor än träns när jag ändå inte använder nosgrimma? Varför köpte jag extra tyglar samtidigt som jag köpte tränsen? I fall att de skulle gå sönder? Varför trodde jag att just tyglarna skulle gå sönder? Det enda som jag bytt under mina år som hästägare är ett par Stübbenstigläder. Köp inte Stübbenstigläder, de håller inte.

Nu är det är bara ett pelhamdelta kvar...och så selen för den är så jobbig och westernsadeln för att den är så tung...

Eftermiddagen ägnade jag åt förbättringar i stallet och städning förstås. Det hade grott igen en hel del. Skurade diskbänken och det lilla rullbordet som fodertillskotten står på. Mekade med pumparna som slutade fungera för mycket länge sedan men som har sparats till just en sån här dag då man känner att man har tid att plocka isär, göra rent och laga. Nu har oljan och b-vitaminen fått varsin pump så att man slipper söla olja över hela världen. Trevligt. Jag gillar inte kladd. Jag har inget emot smuts men kladd är irriterande.

Imorgon ska jag köpa mer olja på Willys. På vägen hem blir det införskaffande av Fibergi och morötter. Ska ändra foderstaten radikalt för att se om det är fodret som är dåligt eller om det är min ridning som är så kass att hästarna sätter obefintligt med muskler. Man kan ju hoppas att det inte är det senare. Svårare att ändra på.

Nu står det degning och film på schemat.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Opus den slugingen! Och han fick all mat själv medan de andra skogsarbetade?!

Vi har också skogsarbete på hög nivå i vår hage. Vegard kan numera ganska många trädsorter och doftar gott av granbarr ur munnen när jag hämtar honom ur hagen. Brunis med, dom har fixat andedräkterna till mattes förtjusning.

Foderstat är ju himla svårt att räkna på när man inte vet hur mycket energi och vitaminer bark från diverse träd innehåller eller ex granbarr?! För att inte tala om isoleringen från vattenröret som bara inte får vara ifred. Snacka om foderstat...

2007-02-27 @ 20:59:49
Postat av: Sara

Faxes favorit är enbuske...luktar som om han skåpsuper gin på dagarna.

2007-02-27 @ 22:31:08
Postat av: Jaana

Ser han påverkad ut också?

Halvtorkade småjästa nypon är ju också smaskens enlig Vegard men han tycker man ska hjälpa till och hålla grenarna stilla åt honom för annars sticks de.

Efwas venard var också duktig på att plocka nypon ;-) Han hade ett par nyponbuskar som han fullkomligt slaktade utan respekt för taggar.

2007-02-28 @ 13:02:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0