En himla massa frustande
Vi gjorde volter och förvänd öppna i skritt på långsidan och travade på kortsidan. Jag kom på mig själv med att knipa honom om magen när han inte började trava med baken under sig. När han slog upp huvudet så knep jag till honom med benen istället för att bara dutta honom eller smiska lite. Knipandet gjorde att han blev lite Alias Knut idag igen. När kom på mig själv gick det mycket bättre. Han slappnade av och öronen trillade ut på var sida om pannluggen och lyssnade omväxlande på mig. =) Söt.
De där öronen är ju ett så bra tecken eller hur?!
De bara hänger där och dinglar som om de satt fast i det sista stygnet som på en gunghäst. Avslappnade och fina.
Vad bra att du hittade ett bättre alternativ till hackandet. Ibland ska man få uppenbarelser.
Det är våååååår!
Ja! Gunghästöron är bra! Så länge de även lyssnar bakåt ibland ;-)
Det är verkligen underbart väder. Jag måste nästan åka någon dag och se om det har kommit blåsippor. Det finns en backe nere vid havet som ligger helt skyddat där sipporna brukar titta fram först av alla.
Njae...inte slappa gunghästöron, de ska vara lagom och vakna har jag lärt mig...
Vegards är spetsade och iband halvt framåtbakåt liksom.
Tror dte var Jan brink som någon gång sa att dom inte skulle typ sloka utan vara allerta.
Fats inte så allerta som när foderautomten kommer föär att beema...jag viker mig dubbel av skratt ibland när Vegard står och klipper med öronen :-D
Jo jag glömde nämna att jag också knipt i början av Vegard galoppkarriär då fick jag trycka in den utstickande bogen med ytter KNÄ. Tryck med knäet sa min dåvarande tränare och japp det funkade.
Testa!
Nej gott folk. Jag ska helt sluta knipa. Jag ska sväva ;-)
