Faxe & friends

Imorse packade jag in hästarna i transporten och åkte och plockade upp Santos matte som skulle följa med till södra Gotland. Frej sa icke sa nicke till att gå på transporten. Han gillar inte den transporten vi lånade igår kväll så han var mycket skeptisk till att åka någonstans över huvud taget idag. Konstigt, för det är BOJ-släp båda två...Det var likadant förra gången vi hade det släpet. Idag stod han och tittade på fåglarna, buskarna, gräsmattan och rörde inte en fena. Något stressande.

Jag körde dessutom fel i en korsning på mellersta Gotland så vi kom 25 minuter försent till ridhuset. Som tur var kunde vi boka ridhuset en timme till.

Frej var mjukare i kroppen idag men det tog nästan en timme innan han slappnade av i munnen och började knapra på bettet. Några tips på hur man får mjukare munnar? Frejs mun är verkligen fördomsfullt som "alla fjordhästmunnar....inget att göra åt". Nu råkar jag ju ha två små guldkorn med gummikroppar och gummimunnar så jag VET hur fjordhästmunnar SKA vara ;-)
Problemet är att jag blir superhård när han går emot handen. Det går ju inte direkt att vinna en sådan kamp.

Nåja. Det kändes lite lagom bra med dressyrträningen. Kul att för en gångs skull ha speglar så man vet hur han ser ut när det känns på ett visst sätt. Ska försöka minnas bara... Det flottaste av allt var när min bästa inspirationskälla red sin kallblodstravare och vi gick med Frej och Opus på var sin sida mot speglarna. Läckert!!! ;-) De gula skickade lystna blickar mot den vackra bruna damen och alla tre gick sitt allra vackraste för att överglänsa varandra =)

Vi tränade, ojade oss, hjälpte varandra, insåg att vi inte kan rida, tyckte att vi var ganska bra ändå, hojtade, klappade. Sammanfattningsvis var förmiddagen gemytlig.

Kallblodstravaren och Opus skrittade upp mot stallet och jag lastade Frej och betalade, släckte och stängde. Tyckte att det var pedagogiskt att skjutsa Frej till stallet så att han insåg att det ibland kan bli korta turer i transport också.

Hästarna fick vatten och medhavd matsäck samt en stunds vila i box. Svettiga med varsin gloria av lossnade gula hårstrån som stod rätt ut från deras lurviga kroppar.

Vi ryttare for till affären och införskaffade ingredienser till en fettrik lunch och fika. Gud så gott.

Under måltiden meddelades det att efter lunch skulle vi ha "tävling" med priser. Mycket seriöst alltså, ska ni veta. Vi byggde upp en blandad bana av bruksridnings- och working equitation-hinder. Vi bestämde att vi fick välja tre valfria hinder som vi fick träna på innan. Två hinder som var nya för alla fick vi inte träna på alls. Vi är ganska stränga av oss.

Jag valde presenningen eftersom Frej tramsigt skyggade för plupparna som hamnade på spåret i ridhuset. Jag har aldrig gått över presenning med Frej och i detta pigga tillstånd så man vet aldrig var man hamnar. Jag valde även "plattan" och preparerade fickorna med små morotsbitar så att jag kvickt kunde lära honom att kliva på den. Det tredje hindret att öva på var att öppna och stänga en grind bestående av ett rep.

Presenningen var inga som helst problem. Den tog vi i skritt första gången, trav andra gången och galopp tredje gången. Plattan fixade han på andra försöket och fick en morotsbit. Sen hade han lärt sig det ;-) Tacksamt att träna fjording. Grinden. Inga kommentarer...

Kallblodstravaren drog kortaste strået och var först ut. Jag låtsades vara speaker men fick bassning för att ryttaren blev nervös...kunde inte låta bli att jäklas så jag pratade glatt på ;-) Hon red kanonfint. En trist miss var när hon precis gjort WE-hindret "kruset" som innebär att man ska hälla upp ett glas vatten från en kanna och dricka utan att spilla en droppe. Hon fixade upphällningen men när hon drack puffade hästen omkull kannan med mulen. De hårda domarna gav straff för detta. Backningen i vinkel gick inget vidare men det var hon inte direkt ensam om. Alla fick underkänt i detta moment...

Mellanstrået drogs av Santos matte och Opus var raskt redo. Missade grinden men red den snyggaste ritten. De flesta hindren funkade klockrent halvvägs men sedan blev Opus irriterad över något eller hastade förbi utan att vänta. Han verkade tycka att han redan kunde allt. Santos matte red hur snyggt som helst. Ibland var Opus riktigt ärtig. Så SÖT.
Nä, Jaana....svårt att sälja honom när man ser honom så! Mer kraftfoder och fler galoppfattningar!!!! =)

Sist ut "Sara på fjordhästen Frej, en valack född 1995 bla, bla, bla" Jissus vad nervös jag blev!!! Det var sant som de andra sa och jag som bara tyckte att de var töntiga och larvade mig med dem...Nu fick jag minsann igen. Hjärtat pickade i bröstet och grinden gick ju inte så bra...glömde banan, kom rätt. Frej med 7-milakliv och nosen i vädret.
Efter halva banan hade syret tagit slut så jag började andas. Testa att andas någon gång. Det går mycket bättre att rida då ;-)
Frej gick hyfsat på hindren men det behövs finslipning på sidvärtsrörelserna och hela ridbarheten. När vi hade sista hindret kvar (stänga grinden igen) stod inspirationskällan och hoppade och skrek "släpp den" när Frej höll på att slinka iväg för mig. "Släpp den" ropar hon igen "tappar du den vinner jag". "Jag släpper aldrig" sa jag med ett flin och fick efter MYCKET pyssel fast den =)

Sedvanligt ärevarv innan prisutdelning och Frej fick naturligtvis två varv! Frej fick en påse morötter och jag fick en chokladkaka och en Delicatoboll. Tvåan och trean fick varsin morot och Delicatoboll. Sedan dividerades det huruvida vi varit snälla eller stränga i våra bedömningar och hur utgången blivit då. Alla hade rappa svar så vi lade ner diskussionen.

Fika i solskenet med saft och Delicatoboll och krafter och inspiration för nya friska tag!!!

Såhär kul har man när man har sådana bra vänner!!!