Sadeln har kommit!
Jag packade vördnadsfullt upp den ur lådan. Den var omsorgsfullt inpacketerad i Jönköpingsposten och ett syrenfärgat lakan. Naturligtvis kunde jag inte hålla mig utan var tvungen att gå ut och provrida med en gång.
Opus gick motvilligt med på att hämtas från det goda gräset som han bara hunnit äta i 3 timmar. De andra hann ju äta mer om han gick nu...
Jag borstade Opus grundligt och dammade av honom med den fina handduken med motivet röd geleråtta på marinblå bakgrund (presentreklam från Aroma). När jag var nöjd med resultatet lade jag på sadeln. Den såg ut att ligga bra. Jag letade fram en passande vojlock och en dressyrgjord och började spänna några hål. Gick sedan för att hämta tränset. När jag kom tillbaka drog Opus en djup suck och spände ut sin gräsfulla mage. När han andades ut gled sadeln hänsynslöst fram en god bit...
Jag spände upp sadelgjorden och flyttade den, fortfarande glad i hågen, tillbaka till sin rätta plats. Naturligtvis visste jag redan att det inte skulle gå att rida Opus i den...men jag ville inte förstöra The Moment för mig själv. Här skulle ridas i en för mig ny dressyrsadel!
Vi värmde upp och Opus var en fullständig pina. Han påstod att han var hungrig och gick och beklagade sig för de andra som gick kvar på andra sidan huset. Föga oväntat svarade de inte. När han inte fick igång någon konversation passade han på att bli hysteriskt rädd för en björktrast som skuttade omkring i buskarna bredvid ridbanan. Sadeln fungerar utmärkt för kraftiga sidohopp med efterföljande jämfotahopp framåt.
Jag kände att jag behövde bli lite sträng på honom och krävde både det ena och det andra. Lagom till att det blev stönigt jobbigt hade sadeln glidit fram så till den milda grad att jag måste sitta av och sadla om. =(
Vi red en stund till och jobbade tills han blev så mjuk och go som den Lille Tjocke kan vara. Konstaterade att man även sitter utmärkt även i besvärande bakutsparkar vid galoppfattningar...
När det började regna traskade vi in för att inte blöta ner den lilla guldklimpen.
Nej vilken besvikelse att den åker fram! Sånt vill man ju inte vara med om när man är i "The Moment".
Sara det är ett gott tecken med bakutsparkar i galoppfattningen. Bakutsparkarna kommer att avta med muskelstyrkan. Det är ett sätt för pållen att ambitiöst trampa in under sig i fattningen och några steg in i galoppen. Det som dessutom kan känna som bakutsparkar kan vara ambitiösa stora galoppsprång. Vegard an göra riktigt höga språng som kan kännas som bakutsparkar fastän det inte är det. Bra att få det filmat vid tillfälle så att du kan se vad han egentligen gör i fattningen.
Jag vill också ha ny dressyrsadel, en sån som håller mina ben nere, vinklar in tån och ger mig en följsam fin dressyrsits ;-)
Är det sant? Men han knäcker ju ryggen av mig...
Tror inte det finns några sadlar som håller ens ben nere och vinklar in tårna och ger följsam sits. Det finns bara tre "enkla" lösningar:
1) Rid utan stigbyglar i ett halvår...
2) Spänn i tårna med snokremmar i sadelgjorden
3) Rid bara välutbildade bekväma hästar
