Oro och tomhet
Fick nyheten att Anton hade kolik i lördags. Jag började gråta. Jag vet exakt vad familjen gått igenom samtidig som sorgen över Faxe vällde över mig så att det blev alldeles darrigt i händerna. Frågan är hur det gick med Anton. Inga fler blogginlägg. Jag hoppas verkligen att allt gick bra.
Kommentarer
Postat av: Evamaria
Mmm förstår att du grät - men det är sånt som ingår i sorgen. Att ramla över det å gråta. Bara att gå igenom... Jag tror att jag nu lätt kan tala om bror - men det blir alltid en darr på läppen...
Postat av: anneli
Ja! Allt har gått bra. Anton är på bena igen, men de va en jobbig natt med många jobbiga tankar. Och många långa funderingar på allt du skrivit om Faxe. Va inte meningen att göra dig ledsen, vi tänker på er!
Postat av: Sara
Nej, nej, nej, jag var mest ledsen för din skull Anneli. Fy tusan, jag antar att du hann tänka en hel del under de långa timmarna. =(
Trackback
