Mickel ger sig tillkänna
Igår och idag fixade jag med det nya stängselmaterialet. Satte på ploppar på pinnarna och gjorde provisoriska hörnstolpar med stödpinnar tills jag får hjälp att gjuta ner stolpar.
Igår när jag drog korridoren ner till mellandelen av vallen och fixade med grindar så att det ska gå att köra ner på vallen kom Mickel räv smygandes. Jag hörde hur det prasslade i gräset bakom ryggen och trodde att det var katten Mogi. Något förskräckt såg jag att det var något betydligt större och rött med en enorm svans.
"Vad du skräms" sa jag till räven och trodde att den skulle springa när den hörde min röst. Istället närmade den sig ytterligare, nosade på pinnarna som låg framför mig och stoppade ner hela huvudet i kartongen med isolatorer och tråd. Jag fortsatte att prata med den och den kom fram och nosade på mitt knä. Mer än en gång fick jag hålla tillbaka känslan att vilja klappa den och upprepade att det är ett vilt djur. Han vill inte bli klappad.
Räven stannade en god stund och stängslade med mig innan den tog en liten promenad i hästarnas skog för att sedan återkomma för att sitta och titta när jag stängslade =) Söt. Så fort jag satte mig på huk kom den närmare och nosade intresserat på sakerna jag plockade med. Otroligt trevlig upplevelse =)
När jag skulle gå in såg jag att räven hade kidnappad grannhundens leksakshund i plysch och lagt den i hästhagen. Jag tror minsann att vår räv är lite pryltokig.
Igår när jag drog korridoren ner till mellandelen av vallen och fixade med grindar så att det ska gå att köra ner på vallen kom Mickel räv smygandes. Jag hörde hur det prasslade i gräset bakom ryggen och trodde att det var katten Mogi. Något förskräckt såg jag att det var något betydligt större och rött med en enorm svans.
"Vad du skräms" sa jag till räven och trodde att den skulle springa när den hörde min röst. Istället närmade den sig ytterligare, nosade på pinnarna som låg framför mig och stoppade ner hela huvudet i kartongen med isolatorer och tråd. Jag fortsatte att prata med den och den kom fram och nosade på mitt knä. Mer än en gång fick jag hålla tillbaka känslan att vilja klappa den och upprepade att det är ett vilt djur. Han vill inte bli klappad.
Räven stannade en god stund och stängslade med mig innan den tog en liten promenad i hästarnas skog för att sedan återkomma för att sitta och titta när jag stängslade =) Söt. Så fort jag satte mig på huk kom den närmare och nosade intresserat på sakerna jag plockade med. Otroligt trevlig upplevelse =)
När jag skulle gå in såg jag att räven hade kidnappad grannhundens leksakshund i plysch och lagt den i hästhagen. Jag tror minsann att vår räv är lite pryltokig.
Kommentarer
Postat av: Jaana
Åååh gulligt!
Våran rävunge från i somras har blivit ganska stor nu. Han/ hon slår sina lovar på våra oändliga ägor och äter typ sniglar och skalbaggar. Hoppas att han stoppar i sig en och annan sork också. Vår egen lilla "hund"...
Postat av: Efwa
Helt otrloligt jue! Vilken upplevelse.
Postat av: Jaana
I söndags morse hade vi tre Micklisar som tränade dressyr och brottades på ridbanan. Karln fotade. På byn säger de att man ska skjuta dem omedelbart :-(
Granenn trodde det var en Micklis. Jag trodde det var två men det har visat sig vara tre :-D
Söööta!
Postat av: Sara
Här ska inte skjutas några rävar. De är ju jättefina!
Postat av: Jaana
Japp vår ridbana och mark får bli en fristad för dom. Och dessutom så äter dom sorkar vilket vi tycker är toppen! Sorkar är jättesöta också men marken blir så underminerad.
Trackback