Skojig häst!!!
Ha ha ha ha. Alltså, Opus är ju rätt så skojig faktiskt. Det blir på något sätt så uppenbart när man kliver av Frej och hoppar direkt upp på Oppe Pop.
Vi red myrvägen fram och tillbaka i westernsadeln eftersom jag glömde sadelgjorden i Santox mattes bil igår. Det gick rätt bra ändå. I början satt han fast i vänster tygel men det lossnade efter hand.
Tempoväxlingar i trav, galoppinslag, skänkelvikningar och skritt på nervägen och galoppfattningar, öppna och trav i alla former på uppvägen. Pops taggad. Litte för taggad, lite för mycket "Eniro jag vet vaaar". Fick lura honom eller göra halt helt och hållet några gånger. Han var otålig i halterna och började vifta med frambenet. Han ville spriiiiiiiiiinga.
Galopp på stället...
Skojig trav och klockrena halter ur trav :-)
Snacka om genomjobbad häst när vi skrittade hem. Han var så mjuk, så mjuk, som varmt smör. Han lyssnade på yttepyttehjälper. Skrittade på lång tygel grusvägen hemåt och testade att spänna ena stortån mot stigbygeln. Japp, han svängde. Spände andra stortån. Heeeeeh, han svängde. Coooolt. Vred huvudet till höger. Han svängde. Till vänster. Han svängde. Tänkte halt. Han skrittade två steg och stannade sedan och tittade frågande på mig. Skritt igen och halt. Samma frågande min. Ändrade vikten lite i sadeln och Opus ryggade några steg.
Varför är det inte så att rida varje gång? Varför får man bara små små doser så att man ständigt suktar efter mer? Känner mig som rena rama pundaren. Det är så jäkla kul att rida när hästen är som Opus var idag. Man vill nå dit jämt, varje dag, varje vecka, varje månad, hela året. Så får man bara små trippar någon gång ibland.
Det är tur att det är mångar ryttare som läser min blogg. Jag förstår om ni andra som inte rider tycker att det låter skumt men det är en sån otrolig känsla när 500 kg gult djur lyder en tanke.
Vi red myrvägen fram och tillbaka i westernsadeln eftersom jag glömde sadelgjorden i Santox mattes bil igår. Det gick rätt bra ändå. I början satt han fast i vänster tygel men det lossnade efter hand.
Tempoväxlingar i trav, galoppinslag, skänkelvikningar och skritt på nervägen och galoppfattningar, öppna och trav i alla former på uppvägen. Pops taggad. Litte för taggad, lite för mycket "Eniro jag vet vaaar". Fick lura honom eller göra halt helt och hållet några gånger. Han var otålig i halterna och började vifta med frambenet. Han ville spriiiiiiiiiinga.
Galopp på stället...
Skojig trav och klockrena halter ur trav :-)
Snacka om genomjobbad häst när vi skrittade hem. Han var så mjuk, så mjuk, som varmt smör. Han lyssnade på yttepyttehjälper. Skrittade på lång tygel grusvägen hemåt och testade att spänna ena stortån mot stigbygeln. Japp, han svängde. Spände andra stortån. Heeeeeh, han svängde. Coooolt. Vred huvudet till höger. Han svängde. Till vänster. Han svängde. Tänkte halt. Han skrittade två steg och stannade sedan och tittade frågande på mig. Skritt igen och halt. Samma frågande min. Ändrade vikten lite i sadeln och Opus ryggade några steg.
Varför är det inte så att rida varje gång? Varför får man bara små små doser så att man ständigt suktar efter mer? Känner mig som rena rama pundaren. Det är så jäkla kul att rida när hästen är som Opus var idag. Man vill nå dit jämt, varje dag, varje vecka, varje månad, hela året. Så får man bara små trippar någon gång ibland.
Det är tur att det är mångar ryttare som läser min blogg. Jag förstår om ni andra som inte rider tycker att det låter skumt men det är en sån otrolig känsla när 500 kg gult djur lyder en tanke.
Kommentarer
Postat av: Jaana
Han är fin Opus! Kul att han fått en så bra chans hos dig. Är han gladare nu också eller är han surgubbe? TRor han vill ha findressyr för att hålla sig glad.
Ett himla bra tecken att han tar hjälperna så bra. Då gillar han det och är vaken och ambitiös!
Hejja!
Postat av: Sara
Jag tycker nog att han har varit på ett strålande humör på sistone. Tror att han känner sig lite viktig som åker till ridhus och så. Nästan så att han har portfölj och filofax.
Trackback
