Jätte, jättestel

Faxe var riktigt stel igår. Vi värmde upp precis som med Opus innan och satt sedan upp för att göra ungefär samma saker. Vi fick skala av en hel del och koncentrerade oss på lösgjordhet på volten. Jag tycker inte att han blir särskillt lösgjord. Han flyttar mest bakdelen runt framdelen istället för att hålla sig i en öppna på voltspåret. Tyvärr fick jag sluta innan jag riktigt nått dit jag ville med kvällen för mina benmuskler var överhettade och ville gå in och dricka vin istället för att kämpa sig gula och blåa på ridbanan. Jag gav helt enkelt upp (inte något särdeles vinnande koncept för att ta sig uppåt framåt med sin ridning).

Vi avslutade med att visa svärmor hur långt vi kommit med den spanska skritten. Det problem jag har nu är att Faxe när man tar ett steg fram hellre krånglar sig åt sidorna med bakdelen. Jag får honom helt enkelt inte att följa med framåt.

Även Faxe är katapultartad både fram och bak. Han viftar glatt med sina framben och rätt vad det är så kommer ett bakben med i dansen också...Vad har jag gjort? Mina lugna harmoniska fjordingar....

Det är ridbyxorna som gör det!

Jag har fått mitt efterlängtade paket som jag hade sådana bekymmer med att beställa och när det väl var beställt så skulle det ta extra lång tid att få det. Samma dag som jag tänkte skicka ett argt mejl dök det upp en påminnelse i brevlådan! Frågan är VEM som kidnappat den första avin? Husse upplyste mig om att jag hade 14 minuter på mig innan postens utlämning stängde. Jag kastade mig i bilen och den besökande svärmodern skakade på huvudet.

När jag först fick upp ridbyxorna tyckte jag att de såg lite dressyrtantiga ut. Lite.....lite sådär ni vet mörka som finbyxor som man aldrig använder för att de ser lite konstiga ut på. När jag provade dem ändrade jag uppfattning. Den annars stora lite hängande rumpan pushades upp lite extra i ridbyxorna och man såg riktigt snärtig ut =) Man kan till och med ha en kort t-shirt till utan att man känner sig som ett ufo. Den enda bristen var att det påsade sig lite vid knäna och att de naturligtvis inte var så att benlängden var allt för generös, men det var jag ju inställd på. Påsigheten vid knäna visade sig vara ypperlig vid böjning av benet. Naturligtvis. Det är en byxa tillverkad för ridning! En ridbyxa!

Jag gick ut i min nya utstyrsel och provade grimman på Opus. Mycket stiligt =) Sadlade på och velade hit och dit angående böjen på sadelgjorden för "hästar med sadelläge och sadelgjordsläge på olika ställe" ;-)
Jag bestämde mig för att testa att ha den stora böjen bakåt och se vad som hände.

Opus och jag värmde upp för hand. Han var otroligt stel i höger varv! I traven pressade jag honom så till den milda grad att jag kunde ha förolyckats själv. Han blev fly förbannad och exploderade i ett virrvar av ben och gul kropp lite här och där. Jag blev lite paff och var dessutom lite yr i huvudet efter att ha traskat i en cirkel baklänges. Jag hämtade mig snabbt i och för sig och gjorde som min inspirationskälla skulle ha gjort. Krävt igenom det jag bad om. Opus blev len som mild yoghurt och rann på en en mycket flott trav. Jag tänkte att DET var ju smidigt att stå på marken när sånt där händer. Min inspirationskälla frågade för inte så länge sedan om jag helt har glömt att jag tyckte att det var obehagligt när Opus blev alias Knut som ville ut. Hon tyckte att jag går på honom ganska modigt nuförtiden (för att vara mig alltså).
Ja, ja. Igår var det i alla fall skönt att stå på backen när han faktiskt exploderade. Han han brukar ju annars säga "sluta genast med det där, annars tänker jag explodera". Då bangar jag och ger mig...

När Opus och jag blivit vänner igen satt jag upp och red en myyyyyycket mjuk pålle =D. Han rätar i och för dig ut sig på raksträckorna men igår satt till och med galoppen på tygeln på volten!  I båda varv. Jag satt där i mina dressyrtantsridbyxor och tänkte att man kanske köpte sig en hel image när man inhandlade dessa. Sträng dressyrtant. Jag var så strålande glad att jag var tvungen att ringa in till Husse och be honom titta ut genom fönstret och säga ett gillande  "åååååååh" ;-)

När jag började känna efter kände jag "ridhussjukan", den när kroppen säger att den är så trött att den nog måste spy någonstans. Jag gick in och drack två glas juice och åt 4 av Olw:s lättsaltade chips för att sedan gå ut till Faxe.


Lösning på kommentargåtan nära?

Nya rön från vice blogguden:
"En del brandväggar blockerar cookies från sidor på nätet och en del personer väljer att själva ställa in det i sin egen webbläsare.
Så det man kan göra är att gå in under Verktyg > Internetalternativ > Sekretess och där justera blockeringen så att inte alla cookies är blockerade."

Jaa. Jag hoppas att det fungerar för er kära läsare. Annars får ni fortfarande gärna mejla till mig ([email protected]) så att jag kan vidarebefordra era uppgifter till de som bestämmer...

Här på Gotland regnar det för övrigt. Frej är butter över den svala temperaturen. Svälthagen har utökats med en extra trekant för att hästarna ska kunna röra sig lite mer eftersom det strängade höet nu är dyngsurt efter regnet. Antar att det kommer att ta ett tag till innan hästarna är tillbaka på sitt sommarbete. Traktorn måste nämligen köra genom deras hage för att komma åt hövallen och jag känner att det är lugnast att inte ha hästar i den hagen då eftersom man aldrig vet NÄR det kommer en stressad bonde.

Ingen ridning igår eftersom vi fått fint besök av svärmor.

Kurrirens häst

Faxe fick bli fortskaffningsmedel när jag skulle lämna ett kuvert till Santos matte. Det var inte så att vi red i sporrsträck eller så men han uppfyllde sin plikt genom att i sakta mak lunka grusvägen fram och konstatera att det nog börjar bli en hel del turister nu. Vi mötte bland annat en höggravid kvinna som undrade "om det var jag som hade fjordingarna där borta". Ja, sa jag och log mitt turistiga leende och tänkte att det var ju spännande...varför undrar hon det? Är det något fel? Är de fina? Är de för tjocka? Ska hon ringa myndigheterna för att de går i svälthage? Hon sa inget mer utan gick vidare. Den kan man fundera på länge om man vill...

På vägen hem serpentinade vi oss grusvägen tillbaks och Faxe var kvastskaftsFaxe till höger men det lossnade förvånansvärt fort efter några energiska volter till höger. Sedan gjorde vi några öppnor som kändes som om det verkligen är SÅ som det SKA kännas. Jag hade gärna velat ha en spegel så att jag var säker men jag tog det säkra före det osäkra och berömde översvallande och Faxe tuggade förnöjt över berömmet.

När vi var hemma smet jag in mellan steketet och ridbanan för att slippa den livliga semestertrafiken. Faxe blev ohyggligt "rädd" över några trädgrenar som hakade fast i sadelhornet på westernsadeln så under den kvisten spatserade vi ett antal gånger fram och tillbaka tills jag tänkte att det kanske är bättre att öva sånt här när Husse inte är på fastlandet ifall Faxe i sin "rädsla" skulle hoppa så att han landade på mig.

Opus och Faxe flyttades till en annan svälthage av ungefär samma kvalitet som den ordinarie medan jag for till Slite City och införskaffade resårband efter ett tips på en finurlig flugavskräckare som förhoppningsvis får sitta kvar på Frej. Inget annat gör nämligen det.

Efter mitt intag av sallad som sker vid tangentbordet ska jag fixa Frejs flugpannband och dra om sträckningen på den ordinarie svälthagen en smula så att det blir lättare att fylla vatten.

Inga underverk här inte

Idag kom opus tillbaka från sin semester. Han har varit på ett varmt och soligt Gotland säger han. Som om inte vi andra också är här...Han har haft det bra även om matransonen varit i det magraste laget och Frej uppträtt en smula vresigt emellanåt.

Vi började lite lätt med skritt. Det är en himla skjuts i pållen. Förmodligen på grund av semestern mer än EQT:n. Vi gjorde volter lite här och där och Opus försökte fuska lite nu och då. När han hittat en bra takt och en bra form gjorde vi skänkelvikningar från långsidan in mot X och sedan ut igen och gjorde öppna längs kortsidan och skänkelvikningar igen. Därefter jobbade vi halter en god stund. Bakbenen börjar närma sig parallell placering men frambenen hamnar mitt i ett steg...undrar hur jag ska göra där...Mer broms? Mer driv? När man bromsar för mycket börjar han åla och slingra sig.

Sen red vi volterna i trav under lättridning en hundradels sekund eftersom det mest gick ut på att rusa så fort som möjligt så fort man raktställde. Suck. Inga mirakel på den fronten. Jag gick in på en stor volt och testade det svåra varvet med en gång innan jag blev för trött i benen. Inga underverk där heller. Kiropraktik är i alla fall inte någon lätt lösning på ett jobbigt ridproblem ;-) Det är bara att fortsätta svettas och gråta med diverse träningsrelaterade krämpor. Det skadar ju inte att hoppas ett ögonblick på att det plötsligt blivit lättare att rida.

Opus verkar i alla fall känna sig lekande lätt i sin kropp. Det är ju skönt. Mindre skönt är att travandet i nedförslut intensifierats sen sist jag red honom och jag vet verkligen inte vad jag gjorde innan för att få upp honom.

Det var inte en dans på rosor denna första dag på jobbet...och vi gjorde inte ens något jobbigt...

Phu

Hemkommen efter en ganska lång dag på travet. Var med Santos matte när hennes travare tävlade på Skrubbs travbana i Visby. Åkte hem ganska så nöjda med en 7:e plats trots kraxande olyckskorpar. Roligt att den "gamla tanten" är så positiv trots att hon var helt less på trav för ett par år sedan. Ikväll var det öronen fram hela loppet!

Jag lär mig mer och mer om trav hela tiden =) Märklig sport.

Var hemma vid 22 och kastade på mig ridbyxorna för att ta en tur med Faxe. Inga släpande fötter, inget snubblande och en himla action i bakkärran. Han traskar på han. Roligt. Då kan det ju bara bli bättre nu. Faxe är lite hovöm trots skor runt om. Det är säkert för att det är så torrt och hovarna är torra.

Nu ska jag svälja den sista delen av smörgåsen och krypa till kojs. Jag är trött.

Handhäst

Faxe var glad över att få komma med som handhäst. Inga släpande fötter och inget snubblande. Nu återstår att se hur han är att rida efter behandlingen.

=) Men Opus då!

När jag kom tillbaka till stallet var jag på vresigt humör och mörkret närmade sig. Jag insåg att jag aldrig kommer att hinna rida både Opus och Faxe. Faxe fick helt enkelt haka på på släp.
Mer än en gång tänkte jag att det är fullständigt idiotiskt att rida med handhäst när man är trött och vresig. Vilken häst lyssnar på en då? Men men, jag hade ju redan slarvat med EQT:ns ordination på midsommarafton så det var bara att bita ihop.

Jag tog in hästarna och de höll på med att fullständigt reta gallfeber på mig genom att äta av ett antal av de nya höbalarna som temporärt står i Opus spilta. När jag röt och den ena så åt den andra och vice versa. I sin glupskhet tog de tuggor rätt över balsnörena så höbalarna kom flygandes över stallgången. Suck , suck, suuuuuck. Jag orkade inte flytta på dem så de fick minsann använda stallgången som hinderbana och snällt traska ut genom stallet i min takt, båda två.

Vi promenerade den första biten längs landsvägen eftersom det är många år sedan Faxe gick som handhäst och kombinationen Opus och Faxe är fullständigt ny. När vi kunde svänga in på grusvägen satt jag upp på Opus och kommenderade Faxe vid vänster sida. Problem uppstod omedelbart eftersom Faxe till skillnad från Frej vägrar gå på vänster sida om jag har dressyrspöet som bromsmekanism på den sidan. Spöhandsbyte, nya tygeltag samtidigt som "glupskona" försökte noppra gräs på var sitt håll. Vad nu? Detta ÄR INTE TILLÅTET!!!!

Redan de första stegen på Opus rygg smalt jag inombords =) Om han var trevlig innan så är det ingenting mot vad han är nu! Jösses! Han är som en väljäst vetebrödsdeg. Mjuk och följsam men ändå med lite stuns i. Hm, eftersom han egentligen har semester sista dagen så kan man väl sammanfatta det med att skritt är just en bra melodi fär herr Opus. Han har laddat sina batterier väl kan man väl säga....

När vi vände hem såg vi över landsvägen att Santos matte tränade sin travare på deras rakbana. Det skramlade i den annars tysta kvällen och Opus föreslog galopp sista biten hem. Faxe och jag tittade bara på honom med blicken " Nu var du kul"...

När Faxe började tröttna på att spela andrafiol så gjorde han som sin vana trogen. Han nöp Opus i rumpan lite då och då när han tyckte att det passade in. Det gör han alltid med Frej och Frej bryr sig inte över huvud taget utan låter honom hållas. Opus däremot blev lika förskräckt varje gång och tog ett stort skutt fram. Faxe är söt. Han skulle aldrig hitta på sådana saker i hagen för då skulle han bli manglad men i skydd av sin matte kan man passa på att ge igen för elaka saker som hänt i hagen. Tssss. Söt. Min häst.

Sadeln är verkligen inte skön

Jag vet inte vad som har hänt! Jag hamnar i framvikt i sadeln och drar på mig "krosskador" och kompenserar därför med att ta spjärn i stigbyglarna. Samma sak som när min inspirationskälla var här och red. =( När vi kom tillbaka såg det däremot ut som om sadeln låg i bakvikt...Hör det ihop tro? När jag får den omstoppad kanske jag hamnar i balans och sadeln blir skön? Eller är det inte lösningen alls? Jag stoppar om sadeln och måste i alla fall sälja den för att jag inte kan sitta i den??? Ååååå.
Jag kanske skulle ha köpt den bruna i alla fall....=(

Frej kändes i alla fall precis som vanligt. Stel, full fart framåt utan broms. Vi skrittade en halvtimme och jag var lite besviken över att jag inte kände någon skillnad i hans kropp, för att jag hade så f-bannat ont i vänster höft och inte lyckades knixa loss den under ridturen och sadeln som var en så stor pina att jag allvarligt funderade på att kliva av och gå hem.

Trött som sjutton sadlade jag av och bytte häst.

23 juni Frejs värsta mardröm

Raskt hem för hästbyte. Frej var ivrig på att se något annat än svälthagen. En bonde har varit och slagit vallen så hästarnas sommarhage är tillfälligt nedplockad för att traktorn skulle komma åt. Jag är mycket nöjd med att jag hann haffa den stressade midsommarbonden och bad honom att även slå ratorna i sommarhagen. Perfekt =)

Frej och jag gick samma väg som de andra två. När vi kommit ur grannens skogsparti såg jag till min förtjusning att mjölkbonden släppt sina kvigor i Frejs mardrömshage. Varje år nya kvigor som har till huvuduppgift att skrämma slag på annars coola hästar. Jag kände mig mycket nöjd med att varken sitta på kanonkuleFrejs rygg eller i en liten vagn bakom en "piafferande" på snedden, blåsande häst redo att ta till flykten.

Yes! Tänkte jag äntligen ta sig tid att träna utan att egentligen känna att man var på väg bort eller hem. Vi kunde stå tills Frej lugnade sig. Frej var på, av, på , av, på, av....Av de sekunder som han tänkte tanken "jag borde nog noppra det där goda grässtrået som sticker fram där" och på varje gång jag sa att det är förbjudet att äta även under skrittpromenader. Då blev han hysterisk och tramsade runt. Suck.

Kvigorna tittade intresserat på honom. När Frej lugnat sig så pass att han konverserade en av de bruna damerna tyckte jag att det var dags att röra sig så smått. Vi gick vidare och kvigorna brakade genom skogen. Frej lämnade skinnet och kvar stod jag med ett gult skinn och ett grimskaft.

Jag förstår inte vad som är så farligt. Det är samma sak med skäckfärgade hästar. Frej blir vansinnigt rädd.

23 Rask promenad med Faxe och Opus

Midsommarafton försvann med tillverkning och bakning av broccolipaj samt kolatårta. Mot eftermiddagen bar det av till Eksta för midsommarfirande. Som om jag skulle ha hunnit med hästarna...jag var nöjd att jag kom ihåg att packa hundens saker och att jag hann duscha innan vi störtade iväg.

Midsommardagen kändes mest som om man promenerade så raskt man kunde med Faxe och Opus i var hand för att hinna hem igen för att byta till Frej. Hästarna var helt med på noterna och var duktiga på att promenixa. Opus var lite öm i fötterna på gruset. Funderar på att be hovslagaren komma och slå på ett par framskor. Han verkar inte vara så van att verka barfotafjordingar. Det blir lätt lite mycket taget verkar det som.

Faxe var söt och höll för ovanlighetens skull jämna steg med mig trots att det var power walking som gällde. Det är ju inte direkt hans gren normalt sett.

21 juni hö = värkande lungor

Efter ett besök i Visby med besvärande sysselsättning som att leta sandaler dagen innan midsommarafton (man kan säga att det var ganska mycket folk i stan) bar det iväg hem till en väntande vän i form av Santox matte.

Ursprungsplanen var att min inspirationskälla och jag skulle göra den nödvändiga shoppingen, pigga upp oss med kaffelatte milkshake och sedan bänka oss för att se på 1,5 timmes privatträning av stora bruna i stadens ridhus. När vi kom till ridhuset var det helt tomt. Nåja, tillbaka till stan för att köpa en almanacka så att jag slipper lösbladssystemet med utskrivna månader på A4-papper....ja, det kan tänkas sent att köpa ny almanacka i juni...men jag hatar att shoppa.

Vid kvart över sex ringer Santox matte och undrar var jag är. Då sitter jag i min lilla röda bil och kör som en dåre för att hinna hem. Hem bara för att se att grannen inte varit här ännu och flyttat hövagnen till ladan...jag ringer Santos matte som hoppar i sin fars traktor och kommer susandes och flyttar vagnen. Mycket snällt!

Santox matte är en van höbalskastare så halva vagnen gick som ett kick. Mina lungor kved efter fikapaus och jag lindrade rosslandet med honungste. Fy farao vad det är besvärligt när man bara rosslar och ju mer andfådd man blir desto minder luft får man. Man känner sig riktigt ynklig.

Som tack för hjälpen bjöd vi på pizza vid 23.30 tiden. DET var gott kan jag säga. Tänk att skräpmat kan vara så gott.

Jag är hemskt glad över att Husse och jag fick hjälp för midsommarafton fortsatte i rosslandets tecken. Nästa år måste jag nog hyra en liten dräng som fixar allt åt mig.

Husse stod för hästarnas promenad. När jag frågade hur vi skulle göra svarar han med ett brett leende att det redan är fixat...på hussars vis hade han promenerat fram och tillbaka i hagen med alla tre hästarna runt sig i 18 minuter sa han. De är söta min familj!

Hela familjen skrittpromenerar

...utom katten Mogi som sprang in i Frejs höräfsa i 100 knyck igår och skaffade sig en hjärnskakning och skalperat huvud =(

Jag hade önskat mig en kamera idag. Jag får försöka beskriva med ord...
Tänk er en lång bländande vit kalkstensgrusväg. Strålande sol och knallblå, svensk sommarhimmel. På vänster sida växer blandskog med knotiga ekar som sträcker sig ut över grusvägen. På höger sida vajar en stor gräsvall i vinden. Precis där Frej, hunden Leo och jag står skuggas vägen av en åkerö med ekar och blommande vildrosor som doftar sött. En bit fram där skuggan tar slut vandrar en människa vägen fram med en fjording i vardera handen. Svansarna guppar i varje steg. Gruset rasslar under hovtrampen. Den lilla truppen formligen badar i ljus, gräshopporna spelar, fåglarna kvittrar och trädkronorna prasslar.

Jag andas in djupt och rycks abrupt i armen och dras med en bit när Frej tycker att det minsann var dags att ta sig några strån. Synd att bara stå här, tyckte han.

På alla sätt en trevlig promenad med tillhörande inslag av

-är det verkligen klokt att ta alla tre hästarna OCH hunden med på promenad?
-det känns inte riktigt bra det här
-det är varmt
-Opus klev på min häl
-det här var det jobbigaste jag gjort idag
-vad är det för mening med skrittpromenad när de i alla fall rusar ner till betet i full galopp?

Min duktiga, duktiga sambo. Han är världens bästa. Han sätter på Faxe tränset utan någon som helst muta (jag måste alltid ge Faxe en äppelbit annars står vi i en halvtimme eller oftast två dagar innan han öppnar munnen) och han promenerar med två hästar lugnt och harmoniskt utan att de kivas äter gräs eller ens vinklar örat mot de 25 kor som galopperar hysteriskt hoppandes längs staketet. Om jag ens hade en promille av hans hästhand skulle jag vara lycklig.

Jag har även haft vidare kontakt med Blogg.se i jakten på oskrivna kommentarer. Det som har kommit fram hittills är att problemet ev. gäller äldre versioner av Explorer...jag vet ju inte vad ni som läser här har för versioner av webbläsare. Det är ju konstigt att det gick att kommentera innan...
Jag saknar verkligen era kommentarer! Måste kanske byta blogg helt och hållet? Tur att det bara är min fritidsblogg som ligger här eftersom det strular så.

Envägskommunikation
One man show
Monolog

jag kan dansa också...suck...

Min häst är älskad och han vet det

image106
Min vän och jag hade bestämt oss för att gå upp i god tid så att vi hann drilla varandra på ridbanan innan Santox matte och hennes hästar samt EQT:n med följe infann sig.

Jag började med att värma upp Faxe vid hand för att sedan RIDA min lilla häst. UNDERBART. Trots hans fel och brister är han en fröjd att rida! Jag älskar min häst! Därför publicerar jag hans vackra uppenbarelse i en bildkavalkad och tänker helt bort det pinsamma i att jag själv råkar komma med på bild.

Man kan krasst konstatera att flygplansfötterna sitter kvar och en hel del annat. Som tur är slipper ni se filmerna på mig när jag fulrider min väns häst så till den milda grad att jag aldrig någonsin kommer att få sitta på den igen. Suck. Jag måste verkligen, verkligen skärpa mig med ridningen. Jag förfaller. Måste tillbaka till träningen på pilatesbollen. Bygga stabilitet och muskler. Dagens prestation var grotesk. Jag skäms. Man kan inte gunga fart på en häst i galopp heller!

Vi avslutade naturligtvis med vårt nya "beröm" Spansk skritt som hästarna älskar! Har slagit våra kloka huvuden ihop och kommit fram till någon slags plan för vårt benviftande.

Så till bildkavalkaden. I mina ögon är mitt ök till "hittehäst" den finaste hästen av dem alla!!!

image100
Vi tragglar fortfarande baskunskaper...

image101
... i båda varven. Stelare i höger varv.

image102
Inte så mycket ekologisk banan så långt ögat kan nå. Mer linjalformat.

image103
Jag har inte ens öppnat de tre chipspåsarna vi köpte igår...

image104
På gräshoppsben mot nya mål.

image105
Klar för akupunktur och kiropraktik!

Faxe hade också en rejäl låsning och låg på en 4:a men han hade bara låsning i bäckenet och kotorna placerade till vänster. Glädjen i det hela är ju då att det inte är jag som rider mina hästar snett eftersom Frej var sned till höger och Faxe till vänster. Det är nog den gladaste nyheten av alla idag. =)

Nu återstår följande för alla sex hästarna:

Onsdag till fredag - Promenera hästarna utan ryttare i skritt
Lördag till måndag - Rid eller kör i skritt
Tisdag får vi göra vad vi vill bara det är varierad träning

Återbesök för samtliga första veckan i augusti.

Opus - Bäst i test

Opus tipsar dagens övriga behandlade hästar om trippel barr övningarna i transporten som gör en mjuk och fräsch i både kropp och själ. Kiropraktorn verkade vara ganska nöjd med honom. Han frågade vad jag hade för några problem med honom och jag svarade att jag tyckte nog att han var ganska mjuk men att vi haft lite diffusa markeringar i höger bak efter hoppning eller mycket dressyr.

Det enda han hittade på Opus var just en låsning i höger bak. Opus satt lite fast i sitt bäcken på höger sida och det hade gett en låsning i länden.

Låsningen var en 2:a på den 5-gradiga skalan.

Frej - Den stelaste fjording som kiropraktorn sett...

Kiropraktorn visade sig vara en mycket ödmjuk och trevlig man. Hunden adopterade honom direkt =) Frej var först ut med att få akupunktur. Han var fruktansvärt stel för att vara fjording sas det...Låsningarna var en 4 på en 5 gradig skala...

När nålarna verkat var det dags för ryck och knyck. Frej hade kraftiga låsningar i bakdelen. Låst bäcken, låst rygg och stelare till höger. Höger höft pekade nedåt framåt och lade man händerna på höfterna såg det ut som att det nästan diffade en dm. Fast det kanske bara kändes så...
Till följd av att höften var sned blev även ländryggen sned och kotorna hamnade till höger.

Det var för många låsningar för att kunna ta alla så vi har bokat återbesök till augusti igen.

Tack till min inspirationskälla som hållit ögonen öppna och tipsat om behandling till Frej. =)

Uteritt, hemsk dressyr och rosévin från Provence

Min inspiratonskälla lastade sin fina bruna häst och kom upp från Sudret för en kombinerad fritids och hästhälsoresa igår. Efter inköp av smått och gott att slänga på grillen begav vi oss på en liten ritt i skogen. Frej var en värre pina än vanligt och var totalt okontrollerbar. Jag led genom halva ritten och genom andra halvan försökte jag ihärdigt att bromsa med ett bastant stöd i båda stigbyglarna liggandes halvvägs ner på hans rygg vrålandes "Freeeeeeeej, lyyyssssssnaaaaa!!!"

När vi kom tillbaka hem så red vi in på ridbanan för att hinna med något slags kavlitetsjobb. Min väns häst gick naturligtvis fint som vanligt och själv kunde jag varken styra eller stanna....

Missmodig gick jag in och hällde upp tre glas rosévin medan Husse generöst föreberedde grillningen.


EQT!!!

Japp! För några dagar sedan fick jag ett inringt tips om att det kommer en EQT från Mälarkliniken till norra Gotland. Men! Hur bra är inte det då??? Han skulle ha 500 kr per häst. Det är ju betydligt mer humant än de priser jag fick när jag gjorde reaserch i vintras.

Jag bestämde mig för att försöka tigga till mig ett besök i hemmet så att jag kunde gå igenom alla tre gulingar! Det lyckades! På tisdag kommer han hit på förmiddagen. Santox matte kommer hit med två hästar och Inspirationskällan kommer med sin häst. Alltså sex hästar på ett bräde "Ett erbjudande han inte kan motstå..." Ja, jag har sett på Gudfadern när jag har varit sjuk...

Det kommer att bli intressant. En stel häst, en diffust halt häst, en sned häst, en häst med svansen åt vänster, en gammal och oböjlig häst och en....eh fuskande häst. Naturligtvis kommer det att fikas en hel del...=) Roligt!

Opus vill inte sända något vykort från semestern men denna bild möter en om man går ut i den torra hagen för att söka honom...

image98

Fy fasiken för att vara bonde

Faxe har ett hål i höger fossing bak. Inte djupt men det behövdes en ordentlig omgång rengöring plus Tarplaster.

Vår kära granne kom förbi med ett lass hö av den sorten som vi tittat ut på några av hans vallar med bra fjordhästhö på. Naturligtvis inget telefonsamtal innan så det vara bara till att kasta sig upp på loftet och slänga ut de gamla mögliga fjolårsbalarna ( säkert  över 600 kg....suck) och sedan fick Husse åka med för att pressa vall nummer två för att vi skulle hinna få det pressat innan regnet kom.

När husse var tillbaka hjälptes vi åt att flytta pallar och sopa loftgolvet och därefter kastade vi upp 200 balar på 13 kg  styck för att sedan totalstupa. Både han och jag är allergiker. Med en rejäl dos mögeltoxiner ovanpå det är man hemma kan man väl säga...

Balvagn nummer två fick vid 22.00 tiden en presenning över sig och vi gick in och kände oss ganska sjuka och hörde regnet smattra mot taket.

Idag är det videodag. Kroppen tror att den är bakis efter mögelchocken. Den håller på att reparera sig. Det värker i huvudet, det värker i lungorna, snäsan rinner, halsen svider, kroppen värker och svettas och vi tycker MYCKET synd om oss själva och undrar om det finns någon sida på Internet där man kan boka en dräng till balvagn nummer 2...

Nu ska jag göra en kaffedrink med mjölk och Hägendaaz vanilj...det är jag verkligen värd en dag som denna....

Klagan.

Ny longeringsutvärdering Del 1

För frustrerade medmänniskor kan jag meddela att jag skickat mejl till de som bestämmer över den här bloggen och meddelat att mina storkommentatorer inte längre kan bidra med intressanta idéer, formuleringar eller hjälp...=(
Fredag eftermiddag...lär ju inte få svar förrän...eh...senare, om inte de som sköter blogg.se också jobbar på märkliga tider liksom jag själv. Ibland. När jag inte är hängig eller dödligt sjuk i en kombination av halsfluss och hösnuva och inbillad borrelia eftersom jag haft en fästing.

Till min stora glädje har en gotlänning vågat sig på att  göra sin röst hörd här i mitt cyberliv! Kul! Vilken tur att jag inte kallat hennes hästar vid öknamn ännu då ;-) (Det är INTE hon som har pissmärren...)

Lagom ansträngning när man känner sig helt mosig och sover bort stora delar av sitt dygn är longering...
Faxe fick bli först ut i longeringsutvärdering Del 1. Första delen innebär longering medelst lina, inspänning och staket på två sidor av fyra.

Han försökte ta stöd i handen och gick ofta utåtställd. Istället för att trampa under sig så sträckte han bara fram och ner mulen. På den öppna delen av volten ville han gärna att jag skulle hålla emot så att han skulle gå kvar på volten. Använde jag linan som ett flexi-koppel så pep han iväg över ridbanan och blev förvånad över att det plötsligt tornade upp ett staket framför honom...suck.  Det är ju mycket enklare med tömmar! Hur kom longeringslinan till?

Observationer:

Svettig - nix
Arbete - nja
Tempoändring - obefintlig
Galopp - fel galopp i vänster varv men pga ovanstående så fortsatte han och blev mer och mer irriterad fast han själv kunde ha brutit av och fattat om. Det var väl inte mitt fel heller!
Skritt - kanonskritt efter galoppen. Bra steg och spårade fint.
Trav - mest slängtrav...

Avslutning med spansk skritt. Svårt. Dividerade med Husse innan jag gick ut om man ska lära honom ETT stamp innan man börjar med rörelsen framåt. Valde att börja gå fram men inser efter kvällens övningar att det måste vara enklare om han först och främst fattar att det är ETT steg det handlar om. Faxe själv ville helst av allt göra öppna. Helst hela tiden. Han fick till en kanonfin öppna helt på eget initiativ och såg mycket ståtlig ut =) Men nu var det ju inte det vi skulle göra...

Faxe är för övrigt tjock. Med mycket god vilja känner man revbenen.

Nu blir det soffstund med värmande filt, te och smörgås....eller öl och nötter? Äh, jag tar vad som bjuds.

...

Idag har jag inte gjort så mycket annat än funderat på om det är vackert just bara för att den är gul.

Hovslagning

Hovslagning och 1100 pengar fattigare.
Jag är trots allt ganska imponerad över hur flitig vår nya hovslagare är. Han rullade in här kl. 08.55 och åkte härifrån kl. 10.15. Då hade han hunnit verka Opus, verka Frej och slå på hans gamla framskor samt plockat av, verkat och slagit på Faxe skor runt om OCH hunnit fika på kaffe och Mormor Margrets bondkakor!

Den observante bloggläsaren ser att jag bytt kläder på Faxes blogg. Den är numera aningens spartansk och jag inser vikten av att införskaffa en ny hel kamera så att det blir mer gula hårstrån i bloggen...

Faxe blir antastad av mygg

Fy farao vad han såg ut imorse när vi tog in dem från det himmelska betet till svälthagen. Husse utropade förskräckt "kom och titta hur Faxe ser ut!" Faxe hade blivit biten precis överallt. Det såg ut som om han var alldeles koppig över hals, rygg, ben rumpa, överallt!
Switch gör nytta alltså....jag säger ju det KEMIKALIER! Opus och Frej fick ju en omgång Switch för ett tag sedan men jag väntade med Faxe för att jag ville skura honom, hans äckliga svans och hans salvkladdiga ben ordentligt innan. Opus och Frej besväras bara av flugor.

Inte så mycket att göra precis då. Jag kånkade upp den andra vattentunnan eftersom det går åt massor av vatten för tillfället. Husse bar upp den kvarglömda saltstenen och Frej kastade sig över den och knaprade stora bitar av stenen.

Till kvällen väntade det stora badet. Kunde ha varit bättre väder men det måste ske idag annars skulle han behöva stå inne i natt i skydd från knotten. Vad är det med denna sommar??? Det har aldrig varit så mycket mygg här som nu. Själv har jag myggbett precis överallt. Myggen biter genom jeansen...

Faxe tyckte att det ar kallt och stod och huttrade men fick sedan gå in i stallet och rulla sig kungligt med Frejs tjocka ylletäcke på =)

Strul med kommentarer...igen

Jag vet inte vad det är som händer men det går tydligen inte att kommentera inläggen igen. Ni som läser...Går det fortfarande inte att kommentera? Vad är det som händer när ni kommenterar?

Mejla mig ([email protected]) om det inte går så får Ann-Louise (vice Blog-Gud) en utförlig beskrivning av händelseförloppet.

Så här skriver vice Blog-Guden:

"Be dem klicka på refresh/uppdatera några gånger i webbläsaren.
Det kan vara så att gammal information har lagt sig lokalt i deras datorers cashe-minne."


Sånt här är ju viktigt. Det kan ju göra skillnad mellan att trilla ner i ett avgrundsdjupt depphål och att trippa vidare på lätta hovar. Man törstar ju efter ryggdunkar och kloka ord i sitt ensamma och mycket fundersamma hästliv.

Tack för att ni finns!!!!
Tack även från Faxe, Frej och Den Lille Tjocke!

Öppna och cavalettikrasch

Vi fortsatte med våra tempoväxlingar på töm. Faxe har svårt för att stå stilla länge innan han börjar åla sig och flytta in bakdelen. Jag testade att släppa efter på tömmen så att den blev helt slak och då spatserade han iväg utåt. Hm. Lite fix.

Vi jobbade öppna längs fyrkanten och med mina amatörögon tyckte jag att det såg ganska bra ut. Det går att ställa tvärningen exakt med sin egen position =) Jag testade fram och tillbaka, fram och tillbaka och Faxe flyttade sig villigt. =) Roligt.

Sen var det dags att trava cavaletti med varannan bom upphöjd i ena änden. Det fungerade två varv och sedan kraschade vi och orkade inte bygga upp allt igen...

Vi återgick till det vi gjorde innan och höger varv var lite mer stelt och det blev aningens mer segt i både avsaktning och igångsättning. Skulle behöva en längre pisk så att man kan påkalla uppmärksamhet lite rappare utan att riskera att få en av de numera lätta hovarna på sig. Det är lagom avstånd om man lycka sträcka ut snärten helt men jag missar ju Faxes rumpa hela tiden. Eller så tar man i och råkar träffa lite hårdare än beräknat...så som hände igår...

10 juni Butterflykniven

Jag har en fantastiskt ambitiös häst. Faxe tömkördes med en viktig min framåt kvällen då det förmodades vara aningens svalare. Svetten rann längs min rygg trots att jag tömkörde iklädd avklippta jeans med falu rödfärg på samt ett linne med mycket lite tyg. Kändes lagom lantligt med mina fullständigt utslitna Mountain Rider som är inne på tredje uppsättningen nya skosnören.

 

Faxe däremot led inte nämnvärt av värmen trots att det var han som fick traska på i det stora varvet. Han var så mjuk och nöjd så. Mjuk i båda varven och orkade till och med galoppera på volten utan protester. Husse kom precis ut när vi höll på med rekordförsöket och han medgav att han var imponerad över att Faxe är så mycket bättre nu än innan vilan. Det är verkligen skillnad. Några språng på tömmen i galopp blev det men inga direkta fattningar. Jag är rädd att jag håller för hårt i honom så att jag sabbar den goda framåtbjudningen han faktiskt har numera.

 

Kvällens övningar gick i huvudsak ut på att mycket strängt kräva formen i såväl igångsättningarna som i avsaktningarna. Han var kanonduktig. Inget vimsande med huvudet och inget travande under tömmen som var vanligt förekommande förr. Han såg jätteglad ut och kämpade och lyssnade. Jag råkade av misstag vispa till honom ordentligt med pisken vid ett tillfälle. Han gjorde en rivstart med ett abrupt stopp eftersom jag inte hann med själv...stackars Faxe men han blev bara ännu mer präktig och skärpte sig ytterligare ett snäpp fast jag var rätt nöjd redan innan. Han kanske kände att han maskade lite själv? Inte vet jag, jag var i alla fall jättenöjd med min älskade häst.

 

Som avslutning skulle vi visa Husse hur långt vi kommit med vår spanska skritt. Jag måste verkligen styra upp allting nu innan Faxe lägger till en massa egna lösningar. Han gör redan rätt men han tror att han ska göra något annat så han sparkar hit och dit med alla ben. Han krafsar högt och ordentligt med frambenet när jag petar på det men lika gärna kan det andra frambenet eller ett bakben komma flygandes?

Det gäller att se upp för det är verkligen hovar överallt. Vet inte riktigt hur jag ska komma vidare. Jag trodde att jag skulle behöva hålla på och nöta detta i flera månader för att få upp knäet på honom men allt har gått så snabbt så nu behöver jag snabbt vidare innan jag får en massa på köpet som jag inte vill ha.

 

Man kan väl sammanfatta det som en butterflykivskris. Faxe fladdrar med benen åt alla håll bara han ser dressyrspöet.


10 Juni Inkörning av Strakeln

Redskapen som vi införskaffat åt Frej väsnas väsentligt mycket mer än vad vi någonsin kunnat drömma om. Arbetshästarna förr var verkligen duktiga. Vi bestämde oss för att börja som om vi skulle köra in Frej från början. Husse släpade ut Strakeln på ridbanan medan Frej och jag hängde upp en påse med morotsslantar på ett hinderstöd. Därefter gick Frej och jag över några bommar medan Husse skramlade omkring med strakeln en bit bort och lyfte och sänkte räfspinnarna så att det skrällde och dånade i marken. Frej spanade oavbrutet på morotsslantspåsen.

 

Husse började släpa omkring på det slamrande åbäket och Frej brydde sig inte för fem öre. Frej och jag gick då in framför strakeln och så gick vi så på en volt med Husse och strakeln efter oss. Frej reagerade inte alls. Husse började åter rycka och slita i pedalen så att räfspinnarna började väsnas. Frej undrade när han skulle få morotsslantar. Hur mycket vi än skramlade med denna manick så var Frej orubblig. Han ÄR inte besvärad av rasslande saker säger han. Vi slutade skramla och Frej vände runt och nosade och gnuggade mulen mot sin nya grunka. Det är HANS säger han. Frej är söt.


9 juni Frej får nya saker

Idag har vi varit och gottat oss i en gammal lada på östra Gotland. En hel lada full med gamla hästgrejer. Mycket intressant att botanisera i allt gammalt och inse hur smarta prylarna var förr och vilken kvalitet de höll och att de gick att använda till så mycket. Det fanns en exakt likadan flakvagn som vi har fast denna hade kuskbock och kanter till flaket. Det gjorde ju att man gärna skulle vilja renovera den gamla kuskbocken istället för att vara lat och snål och snickra en ny lådformad kuskbock. Vet inte vad det skulle kosta att lämna in den för renovering hos någon duktig snickare och en smed. Borde kanske kolla upp det?

Synd att de hade sålt giggen. Den hade man ju gärna önskat sig om man skulle börja tävla körning med Frejjen någon gång.

 

Det fanns en hel del jordbruksredskap för par men eftersom Opus inte går att köra och man aldrig vet om Faxe kommer att gå att köra så siktade vi in oss på enbetsgrejerna och sparade parprylarna till ardennerfolket på ön. Såmaskin för enbet kändes som överkurs för oss ex Stockholmare så den fick stå kvar fast den var i kanonskick. Om någon av mina läsare är intresserade så kan jag förmedla kontakt =)

 

Vi ställde istället in siktet på en slåtterkross och en strakel (gotländska för hästräfsa) som man räfsar hö med. Två schabrak till maskiner. Strakeln är hur stor som helst och slåtterkrossen hur tung som helst. Jag frågade Husse mer än en gång var vi skulle förvara dessa grejor och om han verkligen, och då menar jag VERKLIGEN kommer att använda dessa "Javisst, Frej ska få de här grejerna."

image97

 

Visserligen har vi ju en vall att slå och när den är slagen har vi således hö att räfsa. Fint. Men har vi en häst som kan dra dessa oerhört slamrande prylarna??? Slåtterkrossen lät vansinnigt mycket på ett nästan obeskrivligt sätt. Typ metalliskt fjäderspjoink när man svänger. Till och med jag tyckte att den lät illa så vad ska inte Frej tycka som har avsevärt mycket större öron än mig?

 

Nåja, Husse fick sina enorma maskiner medan jag siktade in mig på en röd hästdragen pinnharv. Det går att koppla på tre harvar men jag tror inte att Frej orkar mer än en eller max två. Jag ville även ha två svänglar samt ett gammalt fint huvudlag med stuptygel. Lädret är oanvändbart men jag tänkte att man kanske kunde renovera det och behålla nickelbeslagen och plocka bort stuptygeln.

 

När vi tittade i gamla tillbehörskataloger från förr hittade vi mitt nyinförskaffade huvudlag =) Det kostade 44 riksdaler nytt! På huvudlaget hänger ett bett i nickel. Varför slutade man att använda nickelbett? Någon läsare som vet?

 

Nu ligger på vår grusade uppfart:

Slåtterkross med tillhörande skacklar

Strakel med tillhörande skacklar

Tre pinnharvar med fästgrunka och svängel

En fjäderharv

Två tjärade svänglar

 

Detta inklusive huvudlaget fick vi för 1200 kr. Om vi kommer kunna använda det får tiden utvisa. Frej brukar ju bli coolare ju mer det skramlar men detta var verkligen något i hästväg. Jag har redan gett upp tanken på att slå årets vall med hjälp av Frej men går att väl så slår vi nästa år! Huvudlaget får bli mitt vinterprojekt. Tänkte försöka mig på att sy själv med kunnig handledning. Sydde sadelstroppar till min sadel. Pyssligt men kul!

8 juni Stel som bara den

Jobbade Faxe vid hand. Han var fruktansvärt stel i högervarvet och sparkade bakut när jag manade på honom för att få in baken mer under sig. Kvällens övningar gav väl inte så hemskt mycket annat än motstånd. =(

Som avslutning pysslade vi lite med den spanska skritten och då vändes Faxes humör totalt. Det tycker han är jättekul! Höga knälyft och lyssnar mycket noga på minsta lilla pet med spöet.


8 juni Segdragande och halvt uppgivet

Jobbade Frej från marken en stund innan jag satt upp. Då gick han jättefint och tuggade på bettet. När jag satt upp orkade jag inte rida med benen. Resultat. Segt, hårt och krampaktigt. Konstigt att Frej finner sig i det. Faxe hade exploderat. Jag red superdåligt. Fastnade på volten och gjorde inget annat än drog i min stackars häst. Han lossnade lite ibland men jag förstörde det lika snabbt igen. Borde egentligen inte rida när det känns så. Jobbade från marken som avslutning för att få honom att mjukna lite innan vi gick in igen. Vad GÖR jag när jag rider så dåligt???


Löshoppning X2

Jag inser vitsen med att ha båda hästarna lydiga och medvetna om vad övningen går ut på innan på tussar ihop dem och försöker löshoppa på volten samtidig.

Det hade även underlättat markant om just Frej som är flockledare och även galopperar väsentligt snabbare än Faxe höll sig i skinnet utan brallar och nya rekordförsök.

Frej "trodde" att övningen gick ut på att springa så fort som möjligt innanför hindren och sneglade på Faxe som lydigt hoppade i yttervarv och viskade att han var en tönt.

Frej blev jättetrött eftersom han även rusade runt när jag försökte jobba Faxe....Jag insåg att det inte skulle gå att hoppa båda samtidigt eftersom de bara hoppade samtidigt ungefär vart tredje varv när Frej varvade Faxe. Där emellan blev det ett antal varvbyten eftersom de på var sitt håll i volten tolkade mitt kroppsspråk som varvbyte... KAOS. Ett tag rusade båda i FULL galopp åt var sitt håll på volten. Jag fick ropa stopp och stod blickstilla och blundade för att inte se när deras gula kroppar smashades mot varandra.

Naturligtvis krockade de inte men jag övergick till att fokusera på Frej medan Faxe mer än gärna fick maska och stå och äta.  När jag jobbade Faxe fortsatte Frej som förut. Suck. Stå still häst och pusta en stund! Du spränger dig själv! Nix vi fick pausa alla tre för att Frej skulle stanna.

När vi flåsat en stund lade jag bommarna på marken och försökte få hästarna att bara tuffa på i lagom trav för att trava av sig en stund. Frej tyckte inte att slutet var roligt han hade tappat gnistan och Frejögonen någonstans. Tänk om han sträckte sig under sina stoppsladdar och galopprusningar?

Frej ångade rejält och jag spolade honom med stort besvär innan de fick gå ut i den himmelska hagen.
Faxe var lite fuktig i ljumskarna och mer än nöjd med sin egen pikanta insats.

Tar dem nog en och en i fortsättningen om ingen av mina läsare har någon ljus idé för hur man får dem att hålla samma tempo?

Nu tror jag minsann att jag stupar i säng. Har varit på travet ikväll och kollat när grannens häst kvalade. Intressant värld det där. Några bitar kan man plocka till sitt eget hästeri och några borde kastas i soptunnan och aldrig mer plockas upp. Det gäller att vara öppensinnad med definitivt utvärdera och ifrågasätta.

Löshoppning med gräspauser

Faxe visste hur det hela skulle gå till. Han hoppade lydigt alla hinder på volten i tur och ordning, smått förvirrad av Farbror Frej som rusade runt i något slags lyckorus...
När Frej blev okontaktbar passade Faxe på att ta sig små pauser och stod och åt gräs i godan ro medan Frej svischade förbi. Varv på varv...

Faxe hade inte samma luftiga galopp ikväll utan mer lååång och utdragen Faxegalopp.

Bara telefonsvarare

Man har försökt få tag i Opus. Det behövs en häst till till en inbokad turistridning om en vecka. Man vill att han ska jobba på måndagen om han ändå inte är bortrest. Frej och jag kunde följa med som moraliskt stöd om vi ville. Opus har inte svarat på medelandet som lämnades på svararen. Han ligger väl och pillar sig i naveln i gröngräset...

Jag älskar min häst!

Faxe är så söt, han behövde verkligen långtidsvilan. Han är en helt annan häst. Ambitiös till bristningsgränsen och lyhörd som få. Jag hann bara stänga grinden och vända mig mot honom så stod han redan på tömmen och tuggade och sög på bettet med en lång slemsträng hängandes. Han sneglade på mig och det såg ut som om han sa "Är du beredd?"

Jag smackade en gång och han gick med ordentliga kliv på volten och använde verkligen sill lilla taniga vänsterbakben. Man såg varenda muskel på benet. Magen drog han in ordentligt och de begynnande halsmusklerna glänste i kvällssolen. Han kommer bli så himla fin om det fortsätter i den här takten =) Min vackra skäggiga häst!

Vi jobbade i skritt och trav och växlade mycket där emellan. Gjorde öppna och provade på en liten galopp. Jodå, han orkar på volt. Vi galoppade bara lite, lite. Vill vänta tills han blir starkare i travigångsättningarna så att vi kan göra kvalitetsgalopp med en gång. Vänstervarvet gick hur bra som helst. All stelhet som bortblåst.

Högervarvet var sämre men ofantligt mycket bättre än normalt. Intressant. Öppnorna blev lite vingliga och höger bakben placerades än här och än där men han gjorde dem i alla fall! Höger galopp var jooooobbig men han gjorde den! Han var inte det minsta sur.

Det har redan kommit små muskler på var sida om manken! I vintras var det bara ben och något slafs där, nu är det två små handflatsstora kuddar där =)

Min häst.

Tömkörning med långa tår

Frej har ju jättelånga tår jämfört med de andra två! Måste be Husse ringa hovlsagaren imorgon. Frej tuffade på mjuk och fin på tömmen. Lite dålig action bak. Han ökade bara farten inte stunsen när jag bad om lite mer aktivitet.

Vi jobbade mycket med tempoväxligar. Han gjorde några riktigt fina travigångsättningar då ryggen helt ändrade form =)

Redig jäkla tantdressyr

Pust.
Var noga med att hämta Frej från svälthagen och rida INNAN de fick gå ut och fylla magarna på vallen. Någon chans ska väl sadeln få i alla fall. Planen fungerade ganska bra faktiskt. Den gled fram lite men inte så mycket som förra gången men den ruggade honom också på vänster sida av ryggen. =(
Har kontaktat tre sadelmakare och har fått svar av en. Hon kommer inte till Gotland förrän i augusti =( Måste väl skicka iväg den till fastlandet då.

Frej och jag värmde upp vid hand. Han kom ihåg allt =) Vi testade även att flytta fram bakbenen med hjälp av spöet men det resulterade mestadels att han körde över mig i hög hastighet gång på gång. Suck. Hur får man en lite mer lagom reaktion?
I trav tappade jag bort mina egna fötter och började trampa sidledes varpå jag tappade honom lite och fick börja om. Jag var helt svettig innan jag ens satt upp.

Ridningen var verkligen tantdressyr. Fast jag försökte att komma ihåg att lägga in pauserna. Jag använde Frejs stunsiga mage som ett gymredskap och pressade, knep och knackade med mina klena ben. Frej skummade, tuggade och var nöjd. Skritten var nog så bra som den kan bli för tillfället.

Traven gick bra till en början men i takt med att både Frej och jag tappade ork blev han stelare och stelare. Bestämde mig raskt för att ge oss omedelbar bakläxa och jobbade ihärdigt tills han var loss igen. Fy vad trött jag var =) Frej dröp av svett...jag också.

Som efterrätt blev det stretching och spolning med svag stråle från vattenslangen. Först försökte Frej fly in i syrénbusken men efter ett barskt "nej" gav han omedelbart upp utan någon som helst kamp. Han måste ha varit trött...

Shopping!

Vidare har jag haft kontakt med supporten på webshoppen som inte släppte igenom mig genom kassan...
Jag har fått iväg min beställning (!) =)

En sadelgjord för stora magar eller "markerad bröstbåge" som det så fint kallas på andra hästar än kallblod...
Varsin grimma till Faxe och Opus
Grimskaft i de uppiggande färgerna nattsvart och gråmulet...
Ridbyxor eller ev. ridpiratbyxor om man har otur, dessa i grafitgrå nyans
Samt någon svindyr fluggucka som jag aldrig provat.

Så här i efterhand kan jag känna att det var lite kul att shoppa ändå. Nu vill jag att paketet ska komma genast så att jag får rada upp mina saker på köksbordet och känna och klämma på dem!

Kvarka =(

Slutligen kan jag nämna att det åter igen troligen går kvarka på Gotland. Suck. Jag trodde att det var över för i år. Denna gång är det två stall på mellersta Gotland och ett på norra Gotland som är isolerade tills man vet om någon av hästarna smittats. Känner mig ganska glad så här i efterhand att jag tvångsmässigt kastade alla kläder i tvättmaskinen efter att vi kom hem med grannens fångponny från kliniken.

Nåja, jag ska i alla fall bara hålla mig hemma och traggla på min läxa och hoppas att ingen kommer hit oanmäld i ridkläder. Kanske ska dra en extra eltråd nere vid vägen så att inte någon turist klappar våra hästar om den har klappat någon annan häst innan. Man vet ju aldrig med dessa turister...


Åmen jag blir gaaaalen!!!

Först velar jag om jag ska unna mig nya ridprylar.
Sedan velar jag om vilka ridprylar jag ska ha.
Sedan visar jag Husse hur ekonomisk jag varit och pekar på den ringa summan i "Totalfältet".
Husse raserar allt genom att påstå att Opus behöver en ny grimma och kanske Faxe och att det väl ändå är lika bra att köpa nya grimskaft också eftersom hästarna har förbrukat ETT ANTAL grimskaft på kort tid.

Jo, ja.

Hm. Bara väljandet av grimskaft tog ju sin lilla tid...ska man ha somriga glada grimskaft eller vanliga svarta? Tänk om de faktiskt håller. Det är ju inte så kul att ha sommargrimskaft i lersörjan i vinter....ååååh.
När jag äntligen bestämt mig...(vad tusan det brukar gå fort när jag shoppar, ju, vad har hänt???)...och knappat in min order, kontrolläst, kontrolläst igen, skrivit in allt man ska så står det bara "Warning, bla, bla, bla" med ilsken röd text. Jag skuttade raskt tillbaka ett steg och kontrollerade vad jag gjort fel. Hittade inget. Ropar i frustration rakt ut och undrar vad jag nu har gjort efter alla dessa timmar framför datorn, väljandes, jämförandes och velandes.

Husse kommer till undsättning och suckar uppgivet "Vad har du NU gjort? Jag förstår inte hur du lyckas JÄMT" Ja, hur ska JAG veta hur jag lyckas??? Jag blir helt galen. Jag brukar användas som dummytestare i våra egna webbprojekt eftersom jag lyckas krascha de mest vattentäta lösningarna....Jag tillhör helt enkelt inte normalanvändarna när det gäller datorer och ändå jobbar jag med det. Gud så pinsamt.

Jag har fortfarande inte shoppat mina saker =(

Faxe är i alla fall världens sötaste häst. Idag jobbade vi vid hand fast han fick ha sadeln på sig. Ville se om surheten från förr satt i när man lade på sadeln. Nix. Faxe gäspade stort när jag spände sadelgjorden.
Han var mjuk och go och vi gjorde i stort sett samma övningar som förra gången. Den spanska skritten har tagit ett steg till. Istället för att boxa sig själv i magen när man lyfter benet kastar man det numera istället uppåt-framåt och skrapar sedan "ilsket" i marken och blir mycket förvånad när matte blir glad över tilltaget.

Så till samlandet. Bauchersamling är helt enkelt en samling av små franska män vid namn Francois Baucher.

Nä, det är ett sätt att vid hand träna hästen i att sträcka överlinjens muskler. Man börjar med att sänka hästens huvud och duttar sedan med spöet för att flytta in bakbenen längre in under hästen. Tar tid, men jag tror att det blir bra så småningom om man inte har en häst som flyttar ett ben, ett ben, ett ben, ALLA BEN, "varför PETAR du så hemskt på mig???"  Hav tålamod.

Jag tror naturligtvis att denna träning i kombination med mina ännu ej inköpta ridbyxor kommer att göra underverk för min och Faxes ridning framöver.


Faxe bryr sig föga om vädret

Han är bara nöjd...=)
Idag jobbade vi vid hand. Jag tror att jag gjorde precis rätt, så som jag försökt lära mig,  för Faxe blev omedelbart nöjd. Han gjorde allt jag bad om.

-Stretchade hals
-Nosade lite på Baucher-samling
-Jobbade i liten cirkel i skritt och trav
-Gjorde förvänd öppna längs fyrkanten
-Började lite med grunderna till spansk skritt.

Idag behövde jag bara dutta med spöet tre, fyra gånger och sedan smacka för att han skulle hålla takten. När han sackade duttade jag två gånger och han hittade takten igen. Han var mycket nöjd med sin egen insats =)

I öppnan gick det lättare till vänster. Till höger hade han svårt att skritta i den takt jag bad om utan föll gärna in i trav. Naturligtvis mjukt och ivrigt dreglande. Totalt avslappnad gul pålle =)

Den spanska skritten kan jag lika gärna börja med på Faxe eftersom han redan fladdrar en hel del med sina ben. På kursen ville jag inte lära Frej det eftersom han är den enda av de tre herrarna som fortfarande står stadigt på jorden. Dessutom vill jag lägga energin på att lära mig hejda den gula kanonkulan Frej i första hand. ;-)




RSS 2.0