3 små själar och 1 stor
Frej och jag fick följa med Husse och hunden Leo på promenad. Således spatserar tre små själar och en stor (Frejjens själ tar mycket stor plats i världen) grusvägen ner förbi åkrarna. Vi diskuterade huruvida svanen som låg en bit ut på åkern var skadad eller om den ruvade. Den har nämligen legat där i lite drygt en vecka...Jag sa att jag vill nog inte gå fram och kontrollera, för är den inte skadad blir jag med all säkerhet det. Jag minns det som igår när min barndomsvän blev biten av en svan på Skansen och det var ändå en "skådesvan". Hur skulle en vild svan som skyddar sitt bo bete sig? Nä, jag vill inte veta.
Frej gick som Husses skugga. När Husse och Leo genade genom skog och över åkerlappar för att det inte skulle bli så långt för dem blev Frej hysterisk över att flocken var splittrad. Suck. Husses häst. Jag duger uppenbarligen inte. Det är väldigt uppmuntrande. Not.
Frej gick som Husses skugga. När Husse och Leo genade genom skog och över åkerlappar för att det inte skulle bli så långt för dem blev Frej hysterisk över att flocken var splittrad. Suck. Husses häst. Jag duger uppenbarligen inte. Det är väldigt uppmuntrande. Not.
Kommentarer
Postat av: Märta
Jag tror nog visst att du duger! det är nog bara som du säger att flocken blev splittrad å det kan ju aldrig vara bra när man är ute bland ruvande svanar! sen är jag av den erfarenheten att dom brukar bli mer magnetiska med dom som går på marken (hund eller promenerande karl), dom finns ju där och kan bita svanen när den går till attack! medans vi ryttare har flytt upp på deras rygg i förebyggande syfte;)
Postat av: Sara
AAh, som att stå på en stol och peka på musen som ilar över golvet? :-)
Trackback
