Faxe & friends

Efter lösgörande Frejridning (för min del alltså)  var det bara att bita ihop och rida Opus också. Har varit så risig i ryggen att jag inte har haft någon större lust att rida. Opus var på sitt vanliga humör, kanske men en aning mer energisk skritt än vanligt. Lite stelare än normalt vid uppvärmningen men ack så skön (uppenbarlesemässigt alltså...han är fortfarande en ponny) när han väl kom igång.
JAJJEMEN!!! Samlad taktfast trav - taktfast mellantrav!!! :-D Nästan lika euforisk känsla som med galoppen :-)

Testade lite hit och dit och ja, det var ingen tillfällighet. Bara att förhålla eller öka drivningen med sätet. Opus var med på noterna. Alltså. Det här är ju kul ju! :-)

Tragglade #¤**#¤#" skänkelvikningar också. Är det bara vi i hela världen som inte kan göra en klok skänkelvikning i trav eller? Opus korvar ihop sig och går emot både här och där och trasslar in benen på sig själv. Undrar om han över huvud taget sätter benen där de ska vara. Han tycker att det är jättebesvärligt. Tror jag det som han håller på och trixar.

Gjorde bakdelsvändningar också...typ ett varv....Opus fick någon flash från tiden som westernhäst med sin förra husse..."oiiiiiiiii, spinn!!" ropade han. Söt. Jag kunde inte låta bli att sitta kvar i rörelsen. Han verkade tycka det var det roligaste idag :-) Testade andra hållet och han kastade sig in i en spinn. Hästminne?

Åh, höll på att glömma det "vetenskapliga" testet. Vissa dressyrtanter går på mystiska dressyrtantsmöten och sitstränar och sitter på elpålle kopplad till dator och tittar på skärm hur de sitter. En annan rider barbacka i marinblå Kyraridbyxor och kollar hur skitigt det blev. Nämen! Här avslöjar det sig att användaren av ridbyxorna sitter hårdare på vänster sittben men inte ligger an lika hårt med en bit av insidan av vänster lår. Dags att besöka min lilla naprapat igen kanske?