Skärpning min Herre
Vi vände och tog myrvägen tillbaka också för att använda solen som flygplansfotskontrollant. Åååååh, vad det är jobbigt. Jag kommer ALDRIG att få in tårna. Jag får ju kramp när jag skänklar utan att vinkla hela fotleden och peta ut tån. Hur gör folk som rider sådär fint med tårna i färdriktningen? Faktum är att Opus lyssnade grymt väl på sidförande när den kom genom hela insidan av benet och inte som en mjukare kråkbensspark med fotknölen. Det finns en mening med allt. Jobbig insikt när man nu ridit på samma vis i hundra år utan att någon har sagt något.
På hemvägen använde vi gårdens dragningskraft som bakbensenergi och testade att korta skritten ordentligt utan att bli Alias Knut. Jag blev lite glad faktiskt. Det GÅR ju!!! :-) Stretchade sedan halsen till höger och vänster och sedan skritt på lång tygel en god stund med en för Opus rask skritt.
Testade att göra halt, trav, halt, trav, halt eftersom han tar tygeln lite om man bara travar på. När latmasken kom krypande och mockasintraven infann sig plockade jag fram jokern. Japp Opus, då struntar vi i halterna och ÖKAR traven istället. Vi höll inte på så länge alls mest för att han skulle få äta upp sin lathet lite. Sen skritt hem. Duktig pålle.
Vi fick lära oss att det inte bara var att peta in tårna utan här satte man sig i sadeln, tog tag bak och under i låren (byxorna) och drog bakåt.
Resultatet blev att foten pekade framåt, du hamnade på blygdbenet och hälarna åkte ner och i lodplan.
Jodå, det var obekvämt och helt vanskligt att hålla den positionen en hel tur eller lektion, men faktum var att efter några månader så satt den där. Man fick nya muskler och man behövde minsann inte stanna varje 5 minuter och fixa till.
Ja men ååååh, det där fick jag ju OCKSÅ lära mig på ridskola i Stockholm, men vad hjälper det när man är dum och obildbar? Åååååååh, jag blir gaaaalen. Hur svårt kan det vara??? Jag är nog den enda tjejen i världen som INTE kan göra flera saker samtidigt och så väljer jag RIDNING som gren. Smarto.
Jag borde ha fortsatt med schack som jag gick på i "Kul efter skolan" som liten tös...då var det bara att
1. Flytta pjäs
2. Trycka på klockan
3. Vänta
Lagom komplicerat.
Vi får öva tåspret tillsammans. Jag har jobbat bort det mesta av mitt med BK. BK är magiskt!
Sen ska man beakta att olika ryttare har olika anatomi och det kommer alltid att finnas en "variation" inom den lodräta korrekta sitsen. Kolla dressyreliten så får du se. Det finns varianter!
Sen påverkar även pållens form, sadeln stöd osv din sitas på olika sätt. Olika rytatre behöver olika stöd. (jag skulle behöva silvertejp och dubbelhäftande).
Det där med att dra låren rätt och sitta på byggdbenet är en del i det hela men det ska bli en kontrollerat mjuk sits OCH den ska vara bekväm för ryttaren annars kan den inte vara bekväm för hästen.
Tårna behöver inte peka rakt i färdriktningen, de får peka litet utåt men inte flygplansvinge. Skänklingen ska komma från insidan av vaden och korrekt utförd ska man känna skänklingen i baksidan av lårmuskeln (minns inte vilken dressyr/ sitsguru som uttryckte det så).
Lättare sagt än gjort.
