Faxe & friends

Eftersom jag struntat i att gå till naprapaten trots att min kropp upprepade gånger försökt säga eller skrika till mig att jag ska gå snart för annars är jag rökt, straffades jag häromdagen. Inspirationen flödade och Husse och jag spikade innergolv i skafferiet. Då bestämde sig ryggen för att ge mig en käftsmäll. Såpass att jag bara grinade rakt ut och låg på golvet en god stund. Det är väl en tre år sen eller så som det var så här illa förra gången. Fy fabian vad det gör ont och sådana jäkla svennevärktabletter hjälper ju föga, man börjar ju bara svettas av dem, lika ont gör det ändå.

Inget hästeri för min del alltså :-( Men hästarna har tränat käkmusklerna i alla fall...
När man inte kan rida eller köra själv kan man ju alltid åka till en kompis och träna henne i dressyr istället ;-) Insåg att vår nya Saab har lite trångt insteg när man har svårt att böja på huvudet...men vad tusan. Som 80-årig tant mosade jag in mig och satte stolsvärmen på fullt. Bilen undrade väl om jag blivit knäpp med tanke på värmeböljan utanför. Det blev en skojig dag med duktiga fjordisar som visserligen inte visade sin mest samarbetsvilliga sida men de korta stunder som de bjöd till var de superduktiga :-) Deras matte kämpar verkligen på duktigt med dem och har redan kommit till den punkt då hon själv har insett vitsen med en dressyrsadel ;-) Jag SA ju att hon kommer att blåsa om oss alla dressyrtanter när hon hittar alla knappar. Jag tycker det är jättekul att hon är så duktig.

Idag var i alla fall ryggen så pass bra att jag bestämde mig för att jobba lite försiktigt med pållarna. Opus fick sig en omgång löslongering med diverse övningar i löst tillstånd. Han var lite muppig först och ville helst inte lyssna men när han insåg att det blev lite svettigt i ljumskarna om han inte var medgörlig så gav han så sakteliga med sig. Söt pålle.

Därefter spolning och sprayning med RB86.