Faxe & friends

men som vanligt blir det inte riktigt som jag tänkt mig. Igår hade jag precis lyckats övertala Husse om förträffligheten i att han skulle longera mig och Opus så att jag på allvar kunde känna efter var och när han rör sina taxben.

Husse tyckte att det var tråkigt.
Opus hade lite svårt att fatta vem det var som körde egentligen.
Jag höll på att trilla av.

Vi höll inte på länge alls innan jag besviket kommenderade avbrott i övningen och gick in. Jag ska inte uppehålla mig vid denna fullkomligt idiotiska idé mer än att göra några konstateranden. Det är lite väl våghalsigt att göra sånt här barbacka. Svårt att slappna av och känna rytm när man har sina halaste ridbyxor på. Tyglar är bra att ha även om man inte tänkt använda dem. Opus är allt annat än rak :-( han flyttade mig raskt till andra sidan ryggen. Näää, usch. Det blev inte alls så rent, snyggt och sofistikerat som jag föreställt mig.

Myndigheterna har förresten beslutat att Frej får flytta tillbaka till sin knarkarkvart på försök. Det har skett en omfattande sanering och ekarna har klätts in i hönsnät. Gissa om hästarna var glada över att få springa zick-zack mellan träden igen. De har verkligen saknat sin skog! Nu när de insett att den är tillgänglig igen har Opus gnäggat hela morgonen för att få bli utsläppt för nedbetning. Gääääsp, nu ska jag lägga mig i soffan och fortsätta läsa min bok och Julius Ceasar, för jag är allt annat än pigg.