Faxe & friends

Start kl. 10.15
Hemkomst kl. 16.10

Frej fick lindade ben runtom eftersom vi misstänkte att det skulle bli mycket asfaltskörning idag. S anlände som vanligt i god tid innan vi skulle ge oss av och hann på hästskötarexamensmässigt vis korrigera min benlindning. Hon lindade vant två hästben och jag lindade ovant två hästben fast tre gånger var om man säger så....Skönt att någon kommenterar vad man gör och inte bara är tyst när något är fel eller ser skumt ut.

Vi skrittade till bygdegården där vi skulle få våra kartor och formulär. Vi lade upp rutten och bestämde att vi skulle dela upp den i två slingor med fika emellan och utesluta två sevärdheter som låg avsides med hästmått mätt. Det skulle bli en extra sväng på en timme. Vi bestämde att ta dem sen om vi hade krafter kvar.


På väg söderut med solsken i blick. Frej var pigg som en mört ;-)

Första stoppet var vid en gammal fornborg. Det var definitivt inte häst och vagnanpassat så Husse fick skutta likt en gasell uför klinten och hämta svaret på stationens fråga (vad är murgröna på gotländska). Sedan bar det av till en skeppsättning där frågan var vad ordföranden i hembygdsföreningen heter. Öh?


Frej på väg upp mot skeppsättningen.


Frej med hela resesällskapet fotat av okänd sockentant som även själv fotade Frej hämningslöst

Nästa stopp var vid ytterligare en gammal forntida försvarsborg som Husse och jag känner alltför väl till eftersom vår livsglada überlyckliga hund höll på att göra ett svanhopp utför branten i höstas. Hua. Här var frågan hur många stenar det var i skeppsättningen vi just lämnat. Ööööh. Var det inte kaffe nu?

Rutten gick vidare ner till havet och ett fiskeläge som vi aldrig varit vid förut. Hittade en perfekt gård som med största sannolikhet inte är till salu och svarade på frågan hur många fornborgar det finns på Gotland. He! Plättlätt.

Nu var klockan 12.10 och vi hade varit i farten i nästan två timmar. Frej låg på som en dåre. Inte läge att försöka få honom att hålla något slags sansat tempo. Han fick gå på i sitt Solvallatempo och så fick vi korta av turen istället om han kroknade. Husse och S garvade och undrade varför det inte finns D-ponnytrav. Frej hade kvalat hur lätt som helst på snabbhet, vilja och kondition.

Vi tog en fikapaus vid en vacker gammal gård som också är museum. Parkerade vagnen bland bilarna och cyklarna på parkeringen och fick tillåtelse att ta med Frej in på innergården. Frej fick till och med skriva i gästboken. Han blev naturligtvis allas favorit. Förvånade? :-) En farbror från Västergötland gick igång totalt och började prata hästminnen och öppnade upp museets vagnslider och ojade sig över att redskapen inte användes. Frej fick nästan ett löfte om att få använda museets såmaskin till hösten :-)


Snacka om njutning! Det var svårt att få Frej i skacklarna efter detta. Ett visst habegär hade skapats...

Efter pausen bar det av till ytterligare ett fiskeläge med frågan vad gårdens mangårdsbyggnad hade för tak och det var inte agtak som lagugården på bilden ovan.

Efter 4 timmars hyfsat rask körning (!) utropade jag förvånat att Frej har sansat sig och är riktigt trevlig. Då gick han rak i kroppen och reglerade tempot för minsta lilla hjälp och styrde för myggbenstömtag. WOW! Vilken häst!!!
"Efter bara fyra timmars körning" muttrade Husse och S garvade högt medan jag njöt i fulla drag. Frejen, VÄRSTA BÄSTA FREJJEN. "Maratonhäst" konstaterade S. "Tidskrävande häst" konstaterade jag själv men fasen vad trevligt det var att köra en häst som lyssnar. Nu fattar jag vad folk ser för tjusning i körning. På riktigt alltså. Riktigt, riktigt roligt :-D

A, men det är ju för att Frej var trött kanske någon tänker nu men se det får ni allt äta upp. Jag tror inte att det går att trötta ut Frej även om man sitter i en liten kärra på hjul bakom honom. Han är mänskligheten övermäktig.


Svalka

Efter en styrketår var han på hugget igen. Höll honom i lagom travtempo och testade att öka lite. Inte en tvekan över huvud taget. Frej lade i nästa växel med öronen spikrakt fram. Otroligt. Förundrande.

Ner till fiskeläge nummer tre med frågan om hur lång Pilgrimsleden är och bonuspoäng genom att kasta boll i hink. Husse fick två poäng och jag fick två. S avstod från att kasta annat än handgranater sa hon.
Kasta vad man kasta vill. Jag kände ett trängande behov efter en sockerdricka och två koppar kaffe.

Bestämde oss för att vända åter mot bygdegården utan att ta de där sista stationerna men det var definitivt inte för att Frej inte orkade. Håhåjaja, jag lämnade över tömmarna till S och jösses vad trött jag var. Jag kände hur jag med lätthet bara hade kunnat glida över kanten på vagnen. Det är ju sanslöst. Frej är pigg och jag är helt slut.

När vi kom till bygdegården bjöds det på sopplunch med hembakad gotlandslimpa. Vi åt som hastigast, hann bli erbjudna nya hjul till hästvagnen och spände för Frej igen.

Körde hem och det var ingen skillnad på Frej efter vår vanliga träningsrunda och denna. Han gick med raska steg hem och skyggade lika kraftfullt för foderhäcken på tillbaka vägen som när vi gick hemifrån. Jag förlorade vadet. Jag trodde att han skulle strunta i foderhäcken. Frej är en mycket allert häst.

Klockan 16.10 klev Frej över stalltröskeln och Husse och jag hasade efter. 6 timmars utflykt. Puh. Av med allt svettigt och på med vattenslangen. Hela Frej spolades från topp till tå. Kraftfoder och sedan en ordentlig rullning i dammet i hagen. Det är livet på en pinne.

Nå kära läsare. Fixar ni Frejjens Gotlands quiz?

1. Vad heter murgröna på gotländska?
2. Hur många stenar har Tjelvars grav?
3. Hur många fornborgar finns det på Gotland?
4. Vad heter Gotlands landskapssvamp?
5. Vad heter det speciella trätak som var vanligt på gotland förr?
6. Hur lång är Pilgrimsleden på Gotland?